OOOH, BABY!

Musikbranschen kan lära sig mer av porren än man tror...

Home taping is killing music. Så hette det på åttiotalet när skivbolagen ivrade mot kassettkopiering. Det var lika fel då som det är nu, när MP3:orna får bära hundhuvudet.

Musiksökarprogrammet Napster var, innan det snöptes av hotande rättsprocesser, naturligtvis inte riktigt samma sak - det är en väldig skillnad på att få ett knippe låtar som en kompis har valt ut åt en och att själv söka och välja bland hundratusentals låtar. Men det finns ändå en tydlig parallell i skivbolagens rädsla, och inte minst deras oförmåga att stoppa, eller ens förstå, utvecklingen.

MP3-komprimering tillsammans med bredbandskopplingar har skapat en situation där det mesta går att hitta bara man orkar leta, och då hjälper det föga att fäkta och skrika högt om hur orättvist det är. Istället bör man hitta sätt för artisterna och bolagen att tjäna pengar inom ramen för dagens förhållanden.

Det är därmed dags att ta lärdom av den enda bransch på nätet som lyckades med konststycket att ta betalt när allt annat var gratis. Skivbolagen borde helt enkelt lära sig av porrbranschen.

Trots att gratis porr fins på nätet i enorma mängder, så finns det också tiotusentals sajter som tjänar bra med pengar på bilder och filmer av allehanda könsumgänge. Hur kommer det sig att man kan ta betalt för något som faktiskt finns att tillgå gratis? Svaret är bekvämlighet, och det är det ordet skivbolagen måste anamma om de inte vill bli ett utdött släkte.

Trots att Napster var relativt enkelt att använda, så hade det sina nackdelar - som efterföljarna delar - och det är just dessa svagheter skivbolagen borde sikta in sig på. Tänk att kunna få en hel CD med en knapptryckning, att kunna fortsätta att ladda ned en fil efter att datorn har hängt sig mitt i en överföring, att vara säker på att ljudet håller hög klass och inte minst att veta att låten man laddar ned faktiskt stämmer överens med titeln. Att betala en skälig månadssumma för det privilegiet via BMG:s eller EMI:s Napstervariant känns som en lösning som är både bekväm och fullt genomförbar.

Visst är det utopiskt att förvänta sig att man ska få tillgång till alla skivbolags hela utbud för en billig penning, men även här kanske man kan titta på hur porren är nischad. Vill man ha bilder på bystiga blondiner är det lättare att bli medlem i BystigaBlondiner.com än att själv tillbringa tid med att leta igenom det massiva utbudet efter just det lilla man är intresserad av. Bättre då att få det serverat; utvalt och sorterat av folk som får betalt för just det, och som har ett intresse av att kunden blir tillfredsställd, eftersom han då kommer att förnya sitt medlemsskap.

Om man då huvudsakligen lyssnar på t.ex. kvinnliga countryartister så kan man kanske köpa tillgång till ett urval låtar inom den genren, till exempel.

Att ta betalt per låt är knepigt, dels eftersom man då tappar just provlyssningsförmågan, men också för att man måste hålla ordning på hur mycket folk hämtar hem och debitera därefter. Det verkar tekniskt enklare och mer attraktivt för konsumenten - en ganska oslagbar kombination - med fast månadspris. Även om man med en liten ansträngning skulle kunna hitta samma musik gratis tror jag ändå att många skulle betala - någonstans vill nog alla att de artister man uppskattar får lön för mödan.

Just nu är det huvudsakligen musik som strömmar från en dator till en annan, men det dröjer inte länge innan det blir fullt rimligt att på några få minuter hämta hem filmer i DVD-kvalitet. Då gäller det för filmbolagen att ha is i magen och inte drabbas av samma panik som skivbolagen gjorde och därmed driva konsumenterna rakt i armarna på de skummare gratislösningarna.

JET

[tillbaks till förstasidan]


Supertrevligt är en produkt av John Eje Thelins sjuka böjelser. Eventuellt andras också.
© 2001 och sånt.