Har man Flashplugin (och det bör man ha i dagsläget) och en hyfsad koppling rekommenderar jag ett besök på Threadless.com. Inte nog med att de har otroligt snygga tröjor till salu, man kan dessutom kontinuerligt rösta på vilka de ska tillverka i framtiden.

Det här lockar en del rejält begåvade (om än kanske aningen överhippa) designers att försöka vinna sajtbesökarnas gunst, och det finns minst lika många snygga nedröstade idéer som det finns t-shirts att köpa.

Finare tröjtryck än på H&M.

Jag försvarar envetet varje människas rätt att själv välja vad de tycker är sexigt, och det är väl sällan sådana drifter har nåt med logik att göra.

Själv är jag inte särskilt fascinerad av gummi och plast, men det finns det folk som är. Min fråga är, tycker ens de människorna att det som jag hittade häromdagen är annat än fullständigt onödigt?

Äh, fan: det här är skitroligt, helt enkelt.

Men, vad har han på sig?

Cat and Girl är en charmig serie om en katt och en flicka (trodde ni nåt annat?). En av de få serier som jag fastnat för av de tusentals som finns på nätet. Den är inte omedelbar eller ens otroligt rolig, men den har nåt som gör att man kommer tillbaka varje vecka.

Håll till godo: intellektuellt, rart och väldigt, väldigt eget.

I hope people know to click the image...

Metro vinner priset för Månadens Mest Självklara Rubrik: Miljoner nyfödda utan identitet.

Schysst citat i kategorin "djup ironi eller total hemmablindhet?". Från International Gaming Networks recension av kommande Deus Ex 2:

"There's a tendency among the press to attribute the creation of a game to a single person," says Warren Spector, creator of Thief and Deus Ex.

För övrigt regerar Thief Gold stenhårt på PC:n här på kontoret.

När Cristie Kerr vann sin första LPGA-trofé för någon månad sedan kunde hon naturligtvis inte låta bli att kyssa den.

Med en ogynnsam vinkel (och ett tveksamt formgivet pris) så blev det ganska olyckligt. Klicka på bilden så får ni se.

Bilden är hittad på Yahoo.

I handle balls very well...

Det kunde man ju ge sig fan på att när Staffan "Creeeepy" Westerberg (och, jag lovar, jag var allra först med att hacka på honom offentligt redan hösten 1989) nu ska göra comeback så väljer han som samarbetspartners de två obegåvade medlemmarna från det band som låste svensk hip hoputveckling på apnivå i ett halvt decennium. Precis, han har slagit sina påsar ihop med de två skäggiga från Just D. Två av nollsvängets och flåshumorns främsta apostlar tillsammans med släpighetens och "påhittighetens" guru nummer ett.

Ren skräck.