2004/01/31
Filmer som lär dröja
Something Awful har varje fredag ett galleri av photoshoppade bilder som deras forummedlemmar bidrar med. Kvaliteten varierar, och skämten kan ibland vara väl interna, men det finns alltid ett par pärlor i utbudet. Gårdagens tema var - inte för första gången, och knappast den sista heller - filmaffischer.
Jag är lite förvånad över att det fortfarande inte finns någon svensk motsvarighet till det här, Worth1000, Photoshop Contest eller ens Farks lite mindre proffsiga bildbehandlingar.
The Norwegian Blue likes kippin' on its back
Apropå den tidigare nämnda papegojan, får vi här en andra synvinkel på fågelintelligensen från en fågelägare.
2004/01/30
Fredagsfyran 23
Frågorna i Fredagsfyran kommer härifrån.
Tema bildning
1. Ser du [dig] själv som allmänbildad?
I allra högsta grad, men med vissa stora luckor. Mitt lag har vunnit pubquizsäsongen på Bagpiper's Inn två gånger - vilket i och för sig beror på att vi kompletterade varandra bra, men jag drog helt klart mitt strå till stacken.
2. Vilket skulle vara ditt bästa ämne i Jeopardy?
Vad som helst gällande rock- och popmusik. Det är ett ämne där jag vet mer än jag vill veta, för av nån anledning bara fäster det. Senast idag satt jag och tittade på omslaget till Sparks senaste skiva Lil' Beethoven och såg att en gitarrist vid namn Dean Menta medverkade. "Faith No More", tänkte jag och kollade på de tre sista FNM-skivorna, men utan resultat. Vid en nätkoll visade det sig att Dean Menta tog över gitarristrollen efter det att Trey Spruance - som just ersatt Jim Martin - från FNM-sångaren Mike Pattons ursprungsband Mr. Bungle inte pallade att turnera.
Dean Menta spelade dock inte på nån skiva, utan ersattes precis innan sista plattan. Ändå kände jag till namnet, och då har jag aldrig forskat i Faith No Mores historia (jag tycker de sista tre skivorna de gjorde var kanonbra, men har aldrig följt dem direkt).
Det är egentligen ganska sjukt att kunna sånt utan att ha ansträngt sig för att plugga in det. Men jag kan liknande saker om band jag inte ens tycker om. När det var en tjej som tävlade i kunskap om Kiss på "Kvitt eller Dubbelt" nån gång på åttiotalet klarade jag åtta av hennes tio finalfrågor, och då är jag inte ens intresserad av bandet.
3. Vilket skulle vara ditt sämsta ämne i Jeopardy?
Sport, svensk literaturhistoria eller kemi.
4. Vad heter huvudstaden i Pakistan?
Islamabad, har jag för mig.
Tema bildning
1. Ser du [dig] själv som allmänbildad?
I allra högsta grad, men med vissa stora luckor. Mitt lag har vunnit pubquizsäsongen på Bagpiper's Inn två gånger - vilket i och för sig beror på att vi kompletterade varandra bra, men jag drog helt klart mitt strå till stacken.
2. Vilket skulle vara ditt bästa ämne i Jeopardy?
Vad som helst gällande rock- och popmusik. Det är ett ämne där jag vet mer än jag vill veta, för av nån anledning bara fäster det. Senast idag satt jag och tittade på omslaget till Sparks senaste skiva Lil' Beethoven och såg att en gitarrist vid namn Dean Menta medverkade. "Faith No More", tänkte jag och kollade på de tre sista FNM-skivorna, men utan resultat. Vid en nätkoll visade det sig att Dean Menta tog över gitarristrollen efter det att Trey Spruance - som just ersatt Jim Martin - från FNM-sångaren Mike Pattons ursprungsband Mr. Bungle inte pallade att turnera.
Dean Menta spelade dock inte på nån skiva, utan ersattes precis innan sista plattan. Ändå kände jag till namnet, och då har jag aldrig forskat i Faith No Mores historia (jag tycker de sista tre skivorna de gjorde var kanonbra, men har aldrig följt dem direkt).
Det är egentligen ganska sjukt att kunna sånt utan att ha ansträngt sig för att plugga in det. Men jag kan liknande saker om band jag inte ens tycker om. När det var en tjej som tävlade i kunskap om Kiss på "Kvitt eller Dubbelt" nån gång på åttiotalet klarade jag åtta av hennes tio finalfrågor, och då är jag inte ens intresserad av bandet.
3. Vilket skulle vara ditt sämsta ämne i Jeopardy?
Sport, svensk literaturhistoria eller kemi.
4. Vad heter huvudstaden i Pakistan?
Islamabad, har jag för mig.
He's pining for the fjords!
Efter att BBC på sin webbsida skrivit om en papegoja som inte bara kan kommunicera, utan också är telepatisk (!), så får Geoffrey Pullum på Language Log nästan totalspatt och förklarar skillnaden mellan inlärt beteende och genuin kommunikation.
Jag måste erkänna att jag inte tänkt så mycket på det innan, och alltid rätt godtroget (inser jag nu) accepterat talande papegojor med viss förmåga att dra slutsatser och apor som kan teckenspråk.
Men det är så sant som han säger - ingen teckenspråkskunnig apa har någonsin sagt "Läget? Hur står det till med frugan? Fan vilket väder vi har, va?". Även om just det uttalandet kanske inte är den slutgiltiga bedömningsgrunden för intelligens, så är det i alla fall en liten vägledare.
Synd, för att det hade varit kul om det var sant.
Elvisp Resley
Johnny Stationsvakt hajar inte dagens Elvis (alltså den slarvigt tecknade och slött skrivna sköldpaddeserien som går i Metro), och det beror inte på att Johnny är dum, utan på att Elvis - för tusende gången i ordningen - är så tråkig att det inte finns nåt att haja. Jo, jag begriper att man antar att det borde finnas mer där bakom, eftersom strippens innehåll är så intetsägande att man har svårt att tro att det kan ha fallit någon in att skriva ned, rita ihop och än mindre publicera det.
90% av alla Elvisstrippar håller samma klass, eller följer åtminstone samma mönster, det som i humorbranschen kallas för misdirection, alltså att leda åskådarens tankar åt ett håll, och sedan avsluta med en drastisk vändning. Problemet uppstår när vändningen är så förutsägbar att den går att ana redan i första rutan, eller är så intetsägande att den bara blir förbryllande.
Att serien sedan bygger till stor del på sedan länge uttjatade fördomar om män och kvinnor, ofta är plump på ett barnsligt sätt och har klumpig språkhantering med särskrivningar, borttappade kommatecken och helt påhittade engelska ord hjälper ju inte det minsta.
Det enda jag kan komma på att säga som är positivt är att det var kul att se vilket massivt svart hål av talanglöshet som uppstod när Elvis gjorde en crossover med Sveriges näst sämsta professionella seriestripp Hälge.
Och sånt får folk betalt för...
HTML-mejl
Avedon Carol på The Sideshow är trött på att få en massa virusgenererade mejl, och trött på att folk fortsätter använda Outlook Express. Men det är slutet på utläggningen jag tycker bäst om. Precis det här får jag ibland lust att säga till diverse vänner som säkert menar väl.
Dessutom är det ju så att om man är det minsta säkerhetsmedveten, så stänger man av mejlens förmåga att läsa HTML-mejl. Man behöver bara tänka tanken att någon skrupelfri människa kan lägga in t.ex. en osynlig gif-bild som anropas från deras server, och därmed vips kan sammanknyta din mejladress med en IP-adress. Sån info som i alla fall jag helst väljer själv vem som ska få. Det är dessutom bara ett av många möjliga fulscenarion som HTML i epostlådan öppnar dörren för.
Med avstängd HTML-läsning blir HTML-mejl än mer svårläst. Som tur är kan jag i Entourage (visserligen en OE-utveckling, men ändå) på min Mac be den att inte visa "complex HTML" eller söka filer på nätet från en HTML-sida. Det gör att jag kan se de fina färger och typsnitt folk har valt - men jag håller med Avedon Carol ändå.
I hate your HTML mail, I will always hate your HTML mail, and nothing you can send me will change my mind. You're not a typographer, you're just someone who can do a lot of stuff with your computer, so you imagine that your HTML layouts are somehow nicer and easier to read. They're not. ASCII plain text is nicer and easier to read.Precis. Bortsett kanske från att man kan betona med fet text (som man effektivt kan simulera i ASCII med *asterisker*), så kan jag inte komma på nåt som gör att HMTL-text uttrycker ens mening mer effektivt. Färger och typsnittsval kommer med nittionioprocentig säkerhet att försvåra eller underminera läsningen på ett eller annat sätt.
Dessutom är det ju så att om man är det minsta säkerhetsmedveten, så stänger man av mejlens förmåga att läsa HTML-mejl. Man behöver bara tänka tanken att någon skrupelfri människa kan lägga in t.ex. en osynlig gif-bild som anropas från deras server, och därmed vips kan sammanknyta din mejladress med en IP-adress. Sån info som i alla fall jag helst väljer själv vem som ska få. Det är dessutom bara ett av många möjliga fulscenarion som HTML i epostlådan öppnar dörren för.
Med avstängd HTML-läsning blir HTML-mejl än mer svårläst. Som tur är kan jag i Entourage (visserligen en OE-utveckling, men ändå) på min Mac be den att inte visa "complex HTML" eller söka filer på nätet från en HTML-sida. Det gör att jag kan se de fina färger och typsnitt folk har valt - men jag håller med Avedon Carol ändå.
2004/01/29
101 affärsdumheter
Business 2.0 har samlat ihop en rolig lista med 2003:s 101 dummaste drag i affärsvärlden. Dels är det otroligt skönt att se att det inte lönar sig att reta upp folk med popupfönster:
After years of bombarding Web surfers with annoying pop-up ads, wireless camera maker X10 files for bankruptcy in October, listing debts of more than $10 million.Sen gillar jag den ärliga spanska Harry Potter-översättaren.
"Sorry, I didn't understand what this means", "I didn't really understand what this phrase meant, so I paraphrased"...Det ska noteras att det inte var en officiell översättning, dock.
Storebror
Big Brother har inlett sin fjärde säsong, och verkar befolkas av ännu fler "Äh, liksom vadå, jag vet inte, får jag låna din frisyrgelé?"-puckon än säsong tre.
Inte en Kitty så långt ögat når, men det vore väl lite väl mycket att hoppas på, antar jag.
Bortsett från att man skulle bli galen av att behöva bo tätt inpå dessa människor, så finns det ett enda, mycket tungt skäl till att jag aldrig skulle kunna delta i Big Brother: ingen musik.
Jag klarar mycket, men inte att leva utan (bra) musik. I valet mellan att förlora synen eller hörseln är det inte den minsta tvekan: då får synen stå tillbaka. Lätt.
Men det skulle bli svårt som fan att blogga, såklart.
Radioheads holism
På Vertical Hold ironiseras det över att Radiohead vägrar sälja enstaka låtar från sina album, eftersom de tycker att albumen ska höras i sin helhet.
Slutsatsen där blir att man inte kan tvinga folk att lyssna på musik på ett visst sätt, och det är ju helt sant. Däremot tycker jag inte att en artist har någon som helst skyldighet att sälja sitt verk på ett sätt som de inte tycker om - vilket lite grann antyds där. Jag förstår Radioheads åsikt - riktigt bra album ska höras i rätt ordning, och gärna från början till slut. Klart att de inte kan styra att så sker, men de kan dels uttrycka sin önskan på det här viset, och även försvåra för den som bara önskar plocka det som de anser vara russinen i kakan.
Slutsatsen där blir att man inte kan tvinga folk att lyssna på musik på ett visst sätt, och det är ju helt sant. Däremot tycker jag inte att en artist har någon som helst skyldighet att sälja sitt verk på ett sätt som de inte tycker om - vilket lite grann antyds där. Jag förstår Radioheads åsikt - riktigt bra album ska höras i rätt ordning, och gärna från början till slut. Klart att de inte kan styra att så sker, men de kan dels uttrycka sin önskan på det här viset, och även försvåra för den som bara önskar plocka det som de anser vara russinen i kakan.
Jo, igen...
Apropå Hr Sidea, som omnämndes i det förra inlägget.
Jag tycker han, i konsekvensens namn, borde klaga på att det finns för många rockband, böcker och maträtter. Det gör det ju så svårt att pricka in dem som faktiskt är bra.
Jag tycker han, i konsekvensens namn, borde klaga på att det finns för många rockband, böcker och maträtter. Det gör det ju så svårt att pricka in dem som faktiskt är bra.
2004/01/28
Bloggbull
Emanuel Sidea tycker att bloggar ska vara bättre än vad de är. Bättre enligt hans mening, alltså. Det har naturligtvis gett visst gensvar i bloggosfären, från bland andra Mymarkup, Chadie och inte minst Hertze som sågar Emanuel så fint. Folk blir tvungna att svara honom på sina egna bloggar eftersom den gode Emanuel inte har kommentarer på sin...ja, just det, blogg.
Emanuel - om vars egen blogg man som bäst kan säga att den inte direkt berikar utbudet (läs till exempel gammelgubbsinlägget om dålig humor) - verkar i alla fall ha hittat ett sätt att få uppmärksamhet, om så bara för en stund.
"Jag brukar vara av den åsikten att den som inte skapar något nytt har inget existensberättigandet [sic]", skriver han när det gäller bloggar, och man kan inte annat än ta sig för pannan. Som om inte hela fenomenet blogging i sig är nytt. Som om inte alla medieformer egentligen bygger på att omarbeta redan befintliga influenser. Som om det dessutom inte skulle finnas ett värde i att försöka sig på att vara vägledare (om man till exempel har en blogg som bygger framförallt på länkar till annat).
Emanuel påminner mig om de där typerna som rasar in på debattforum på Usenet och vitt och brett klagar på hur dåligt forumet är som inte håller sig till temat eller bara är en ren informationskälla (de flesta Usenet-forum är sociala samlingsplatser för folk med något visst gemensamt intresse, och brukar därför ofta sväva ut på sidospår, ren larvighet och diverse interna stridigheter). Den typen av kverulant blir sällan långvarig, eftersom de inte förstår att det enda sättet att ändra en social grupp är att föregå med gott exempel.
Vad är det du tycker saknas? Tillför det. Om det är bra, så lär folk haka på och inspireras.
Jag tror inte Emanuel klarar av det.
Emanuel - om vars egen blogg man som bäst kan säga att den inte direkt berikar utbudet (läs till exempel gammelgubbsinlägget om dålig humor) - verkar i alla fall ha hittat ett sätt att få uppmärksamhet, om så bara för en stund.
"Jag brukar vara av den åsikten att den som inte skapar något nytt har inget existensberättigandet [sic]", skriver han när det gäller bloggar, och man kan inte annat än ta sig för pannan. Som om inte hela fenomenet blogging i sig är nytt. Som om inte alla medieformer egentligen bygger på att omarbeta redan befintliga influenser. Som om det dessutom inte skulle finnas ett värde i att försöka sig på att vara vägledare (om man till exempel har en blogg som bygger framförallt på länkar till annat).
Emanuel påminner mig om de där typerna som rasar in på debattforum på Usenet och vitt och brett klagar på hur dåligt forumet är som inte håller sig till temat eller bara är en ren informationskälla (de flesta Usenet-forum är sociala samlingsplatser för folk med något visst gemensamt intresse, och brukar därför ofta sväva ut på sidospår, ren larvighet och diverse interna stridigheter). Den typen av kverulant blir sällan långvarig, eftersom de inte förstår att det enda sättet att ändra en social grupp är att föregå med gott exempel.
Vad är det du tycker saknas? Tillför det. Om det är bra, så lär folk haka på och inspireras.
Jag tror inte Emanuel klarar av det.
Bankomatkö
Stefan Geens har lagt upp den första av de tio saker han hatar mest med Sverige. Han stör sig på att svenskarna på McDonald's snor åt sig platser innan de fått sin mat. Jag minns att jag först noterade fenomenet när min amerikanska styvmor irriterade sig över det på nån kafeteria i min ungdom, så det kanske är nåt som amerikaner i allmänhet - jag tror att Stefan är amerikan - tycker är hemskt irriterande här i Sverige.
Jag kunde inte låta bli att på hans kommentarplats spy ut min egen irritation över det faktum att svenskar är helt oförmögna att hantera en bankomatkö.
För det första så står svenskar och flåsar en i nacken när man är framme vid bankomaten, som om det inte vore aningen privat att slå in en hemlig kod och hantera kontanter. Flera gånger när jag själv som köande försökt hålla respektfullt avstånd - inte mer än en meter eller så - har folk antagit att jag inte stått i kö, och ställt sig framför mig.
Att ha en gemensam kö till två bankomater som ligger bredvid varandra är stört omöjligt, verkar det som. De bankomater som ligger närmast mig här i Stockholm är vid Skanstull, och det är två på varje sida av Götgatan. Båda paren ligger vid ganska trånga passager, med mycket aktiv fotgängartrafik. Där vore det både smart och omtänksamt (för att inte tala om lättare och mer rättvist) att bilda en enda kö utefter husväggen till båda automaterna, där man sedan går från kön fram till den som blir ledig. Men om tre, fyra personer bildar en sån kö, så kommer det ofelbart nån från andra hållet och bildar en egen kö vid den bortre automaten, gärna stående mitt i gångtrafiken. Om man lite osvenskt påpekar att kön är där borta, så får man minsann veta hur oförskämd man är (inte med ord, såklart, utan en hiskeligt stött blick).
Och sen är det köns riktning. Kön måste tydligen gå 90 grader ut från husväggen som bankomaten sitter i, hur mycket en sådan sak än ställer till. Vid Skanstull leder det till att köande idioter står som kolesterolproppar i gatans virvlande blodomlopp. Vid bankomaten mittemot Skatteskrapan, som ligger på ett kilformat hörn som omgärdas av en u-svängande gata, står folk ofta rätt ut i gatan, trots att det förekommer viss - om än sporadisk - biltrafik där.
Allt verkar hänga ihop med tanken att man till varje pris måste markera sitt köande, och inte kan tillåta någon som helst tveksamhet (kanske för att sån tveksamhet skulle leda till att man skulle behöva inleda kommunikation med andra eventuellt köande). Står man för långt bort, ja då kanske det inte syns att man köar. Det förklarar egentligen både fenomen ett och två. Och en kö måste absolut gå rakt ut från föremålet man köar till, därför att om den svänger, ja...då kanske det inte syns att man köar. Folk kanske tror att man bara hänger vid bankomaten för att det är så kul.
Det verkar bli aningen bättre på de ställen där en "skyddszon" målats ut, och även där "Köa därifrån"-pilar finns, men inte ens de sakerna verkar rå på det andra beteendet (vilket jag såg prov på för nån timme sedan när en dam ställde sig bakom mig när jag just var klar vid den från kön sett bortre av två bankomater, sedan gick hon helt sonika fram och tog ut pengar, trots att fyra människor stod och väntade tre meter bort - och inte sa de nåt åt henne, heller).
Inför bankomatköande som obligatorisk kurs i grundskolan, så kanske vi kan komma tillrätta med det här innan jag hamnar på ålderdomshem. Eller psyket, gudbevars.
(Uppdatering: Stefan Geens är allt annat än amris, tydligen.)
2004/01/27
Nu kom den igen...
Den där Danio-reklamfilmen med småbarnspappan som äter...ja, vad det nu är för nåt och desperat måste springa ut ur lägenheten för att skrika... "Vad gott var det här?"
Ursäkta? Finns det nån dialekt där man säger så? Har någon svensktalande person någonsin satt ihop de orden i den ordningen före den här reklamfilmen?
Vi tar det en gång till: Vad gott var det här?
Obegripligt. Nån kanske kastade om orden för att djävlas.
Sedan säger de i slutet att det är en blandning av yogurt och fromage frais, som att man självklart skulle veta vad fan detta "fromage frais" är för nåt. Fromage är visst ost, vad jag minns från högstadiefranskan, men...
Ja, ja - skit samma. Då har man alltså ytterligare en produkt i kylhyllan som man aldrig kommer att ens prova.
Ursäkta? Finns det nån dialekt där man säger så? Har någon svensktalande person någonsin satt ihop de orden i den ordningen före den här reklamfilmen?
Vi tar det en gång till: Vad gott var det här?
Obegripligt. Nån kanske kastade om orden för att djävlas.
Sedan säger de i slutet att det är en blandning av yogurt och fromage frais, som att man självklart skulle veta vad fan detta "fromage frais" är för nåt. Fromage är visst ost, vad jag minns från högstadiefranskan, men...
Ja, ja - skit samma. Då har man alltså ytterligare en produkt i kylhyllan som man aldrig kommer att ens prova.
Ett dygn och en kvart
En av de många saker som kan vara svårt att göra när man översätter (särskilt om man är stressad) är att hitta den där riktigt svenska formen för det som sägs. När det brister där får man en undertext som oftast inte är direkt fel, men som känns klumpig.
I engelskan saknas ordet dygn, vilket oftast tas igen med "24 hours". Det är ju inte alls fel att på svenska skriva 24 timmar när det dyker upp, men det är mycket härligare svenskt att klämma till med ett dygn. Samma sak med "six months" och ett halvår, "fifteen minutes" och en kvart eller "fortyfive minutes" och trekvart.
Andra fina ord som saknas i engelskan: gapa och blunda. Det ni.
I engelskan saknas ordet dygn, vilket oftast tas igen med "24 hours". Det är ju inte alls fel att på svenska skriva 24 timmar när det dyker upp, men det är mycket härligare svenskt att klämma till med ett dygn. Samma sak med "six months" och ett halvår, "fifteen minutes" och en kvart eller "fortyfive minutes" och trekvart.
Andra fina ord som saknas i engelskan: gapa och blunda. Det ni.
Visa bloggarplatsen
Lundwall vill veta var man bloggar.
Okej, då. Här sitter jag på kontoret i min röda stol. Från vänster, McManus, min mejlmaskin - en Powerbook G3 (som kör äkta Mac OS, dvs. 9.2 - inget djävla teknist-OS med inkonsekvent ögongodis, dvs. OS X). Sedan kan man kanske ana vaggan till Rebadow, min Palm Tungsten T3 direkt bredvid. Mittenskärmen tillhör blogg-, spel- och multimediamaskinen Adebisi (Compaq/2,4 GHz PIV/XP Home). Till höger om den videobandaren med enliterstekoppen framför. Bakom den, vid gardinen, kan man ana min frus dator Beecher (Fujitsu/1,2 GHz Athlon/XP Pro). Längst till höger min arbetsdator Schillinger (Dell/0,8 GHz PIII/Win98SE) - man kan se frihetsgudinnan från första textinsättningen i måndagens Lettermanavsnitt.
Extrapoäng till den som kommer på vad vi använt som tema för att döpa apparaterna.
Dennis Miller blev alldeles rädd, ponken
Dennis Millers referenstyngda sarkasm nådde sin höjdpunkt i HBO-programmet han gjorde i mitten på 90-talet, där han drev friskt med folk på båda sidor av det politiska spektrumet. Där drog han också ibland liknelser mellan extremhögerfolk och nazister - intressant att notera, eftersom det är "en av de hemska saker som vänstern gör", som han anger som delskäl för att han numera kysser Bushhögerns röv. Det andra är att han blev alldeles skraj av den 11:e september.
Nu har han ett nytt program på gång, och han är åtminstone ärlig om hur nära han är den hånflinande dyslektikern Dubya, och att han inte tänker driva med honom. Som Wonkette så vackert skriver "Om Paris Hilton kan bli kändis genom att suga av en oengagerad före detta sportfåne, så borde väl Dennis Miller kunna göra samma sak?"
Komiker som stryker makten medhårs är bland det mest obehagliga som finns, tror jag.
Nu har han ett nytt program på gång, och han är åtminstone ärlig om hur nära han är den hånflinande dyslektikern Dubya, och att han inte tänker driva med honom. Som Wonkette så vackert skriver "Om Paris Hilton kan bli kändis genom att suga av en oengagerad före detta sportfåne, så borde väl Dennis Miller kunna göra samma sak?"
Komiker som stryker makten medhårs är bland det mest obehagliga som finns, tror jag.
2004/01/26
Plötslig ökning
Igår dubblerades det dagliga antalet besökare till Supertrevligt.com, och det är ju trevligt. Det visade sig dock att det inte var den här eminenta bloggen som dragit folk via en uppskattande länk eller nåt (hint, hint), utan en gammal grej från sajtens barndom, närmare bestämt denna lite smålustiga/halvsnuskiga sak, som både Zoopet- och Nordic Audi-forumen länkat till. Eftersom det inte gick lätt att ta sig därifrån till det här som ju numera är sajtens kärna, så ändrade jag lite på golfsidan. Vi får se om det trillar in några Audi- och/eller akvariefiskfanatiker framöver.
Välkomna på er (och alla som kommer från andra håll, såklart).
Välkomna på er (och alla som kommer från andra håll, såklart).
I färgernas namn
Vem minns väl inte färgläggningsböckerna man fick som liten? Uselt, halvblekt papper och halvbegåvade teckningar i svartvitt som skulle lämna plats för vår egen färgkreativitet, men som oftast bara blev liggande. Här är en bra variant - en liten genrekrock, väldigt väl utförd. (Via Gothamist, som kommenterar ett Conan O'Brien-avsnitt som jag tror borde sändas här ungefär den 5 februari.)
Vill man inte kladda på bilder från en realistisk (om än aningen vändningsfylld) polis-tvserie kan man t.ex. skriva ut och färglägga bilder från Månbas Alpha, eller direkt på nätet färglägga Star Trek-bilder. Man kan ju också färglägga den här filuren som heter Thelin. Spejsat namn.
Dagens Elite
Ja, då har man åkt dit. Jag brukade på min gamla Amiga spela Elite, David Brabens fria rymdklassiker, där man kunde forma sitt öde lite som man själv kände för, och antingen bli handelsman, smugglare, pirat eller annat.
De isländska utvecklarna CCP har tagit den grundídén, lagt till hiskeligt vacker grafik, och tusentals spelare samtidigt i en bokstavigt talat enorm värld. Jag provade en tredagarsdemo av EVE Online, och insåg direkt att det här är nåt jag kan tänka mig att lägga ned lite för mycket tid på.
Jag har spelat en del olika MMOG (Massively Multiplayer Online Game), från förutsägbara Everquest, via norska sci-fi-stöket Anarchy Online och till söta, men djävulskt smarta Puzzle Pirates. I de första två (precis som de flesta andra spel i genren) så måste man slåss hela tiden för att nå framåt, och det må vara hänt, även om det ofta är granska tråkigt i längden. I den senare har man smart nog bytt ut alla trista upprepningsmoment mot olika enklare pusselspel av Tetris-typ. Att det är pirattema skadar ju inte - jag är enormt svag för det. Fast att alla figurer ser ut som Playmobil- eller Lego-gubbar tar udden av allvaret en aning. För ett allvarligt online-piratspel fär man nog vänta på Pirates of the Burning Sea, som påstås var ute innan slutet på mars, men det betvivlar jag att de hinner.
Men jag är också mycket svag för science fiction-genren, och att vara en ensam rymdfarare som tar uppdrag, utvinner metaller ur asteroider och försvarar sig mot elaka pirater (eller kanske blir pirat själv, om tillfälle ges) tilltalar mig enormt. Bäst av allt är att man inte behöver slåss om man inte vill (förutom kanske för att försvara sig), och ändå nå långt inom spelet. Det här ska bli kul...
De isländska utvecklarna CCP har tagit den grundídén, lagt till hiskeligt vacker grafik, och tusentals spelare samtidigt i en bokstavigt talat enorm värld. Jag provade en tredagarsdemo av EVE Online, och insåg direkt att det här är nåt jag kan tänka mig att lägga ned lite för mycket tid på.
Jag har spelat en del olika MMOG (Massively Multiplayer Online Game), från förutsägbara Everquest, via norska sci-fi-stöket Anarchy Online och till söta, men djävulskt smarta Puzzle Pirates. I de första två (precis som de flesta andra spel i genren) så måste man slåss hela tiden för att nå framåt, och det må vara hänt, även om det ofta är granska tråkigt i längden. I den senare har man smart nog bytt ut alla trista upprepningsmoment mot olika enklare pusselspel av Tetris-typ. Att det är pirattema skadar ju inte - jag är enormt svag för det. Fast att alla figurer ser ut som Playmobil- eller Lego-gubbar tar udden av allvaret en aning. För ett allvarligt online-piratspel fär man nog vänta på Pirates of the Burning Sea, som påstås var ute innan slutet på mars, men det betvivlar jag att de hinner.
Men jag är också mycket svag för science fiction-genren, och att vara en ensam rymdfarare som tar uppdrag, utvinner metaller ur asteroider och försvarar sig mot elaka pirater (eller kanske blir pirat själv, om tillfälle ges) tilltalar mig enormt. Bäst av allt är att man inte behöver slåss om man inte vill (förutom kanske för att försvara sig), och ändå nå långt inom spelet. Det här ska bli kul...
2004/01/23
Webben
Lyssna nu, alla ni som skriver om internet. Skriv ned det som står nedan, och tejpa fast det på er monitor så att ni aldrig någonsin glömmer det, så länge ni lever:
Och än en gång (precis som med "tjugohundra"), så öppnar det dörren för att göra bort sig på utrikiska. Skulle man säga, "So, how do you like our company's web?", skulle man mötas med fullt berättigad misstänksamhet.
(Uppdatering: David "Månhus Beta" Pettersson påpekar att webben är en del av internet, och det har han naturligtvis helt rätt i. Det finns många andra aspekter av internet som t.ex. IRC, TelNet, etc., och jag har ändrat första meningen i utropet ovan för att få med det.)
Visst, vi har en tendens i svenskan att substantivisera adjektivet i en sammansatt term (som t.ex. "anabola" som förkortning för "anabola steroider"), men det blir väldigt fel när det ersätter ett substantiv som faktiskt redan existerar. Det är lika fel som man skulle kalla en bomullsskjorta för "en bomull"."Webben" är ett ord som beskriver hela den del av internet som man når med en webbläsare.
En webbsida eller en sajt är aldrig någonsin "en webb"!
Och än en gång (precis som med "tjugohundra"), så öppnar det dörren för att göra bort sig på utrikiska. Skulle man säga, "So, how do you like our company's web?", skulle man mötas med fullt berättigad misstänksamhet.
(Uppdatering: David "Månhus Beta" Pettersson påpekar att webben är en del av internet, och det har han naturligtvis helt rätt i. Det finns många andra aspekter av internet som t.ex. IRC, TelNet, etc., och jag har ändrat första meningen i utropet ovan för att få med det.)
Formel ett-spelare sökes
Jag driver med min vän Martin en brädspelsturnering med Formel 1-tema. Vi är just på väg att inleda vår tredje säsong den 2:a februari, men saknar två fasta spelare - ett helt lag, vill säga. Den som är intresserad av att varannan måndag i Stockholm tillbringa en kväll med trevligt folk på Tullkrogen och samtidigt köra ett riktigt smart och roligt F1-spel uppmanas att kolla in länken "Formula Dice" till vänster och sedan mejla mig.
Vi måste stoppa Team Jetta - vinnare av de två första säsongerna - från att ta hem pokalen igen.
Vi måste stoppa Team Jetta - vinnare av de två första säsongerna - från att ta hem pokalen igen.
Jag funderar på skägg
Jag är djupt ateistisk, och har enormt svårt för den blandning av vidskeplighet, tilltro till absurda myter och brist på kritiskt tänkande som de flesta religioner kräver för att överhuvudtaget existera. Men, den nya franska lagen mot religiösa huvudbonader har jag tyckt illa om sedan jag hörde om den. Nu visar det sig att de även vill förbjuda skäggväxt om den är ett uttryck för religiös övertygelse. Det, om något, bevisar väl hur knepiga sådana lagar blir att bedöma (helt bortsett från yttrandefrihets- och utseendefrihetsfrågorna, vill säga).
Visst, att förbjuda slöja över ansiktet - särskilt inom yrkeslivet - kan jag ha förståelse för. Att man får se ansiktet på den människa som man ska interagera med är inte för mycket begärt, tycker jag. Men att reglera huvudbonader och ansiktsbehåring är inte bara löjligt, det är också farligt.
Man borde starta samfunden Franska polisongkyrkan, Europas mustaschkristna, Skepparkransmuslimerna och Slätrakade buddhistkapellet, bara för att se till att alla former av skäggväxt (eller brist därav) blir förbjudna. Tills dess får det bli solidaritetsskägg.
Visst, att förbjuda slöja över ansiktet - särskilt inom yrkeslivet - kan jag ha förståelse för. Att man får se ansiktet på den människa som man ska interagera med är inte för mycket begärt, tycker jag. Men att reglera huvudbonader och ansiktsbehåring är inte bara löjligt, det är också farligt.
Man borde starta samfunden Franska polisongkyrkan, Europas mustaschkristna, Skepparkransmuslimerna och Slätrakade buddhistkapellet, bara för att se till att alla former av skäggväxt (eller brist därav) blir förbjudna. Tills dess får det bli solidaritetsskägg.
Fredagsfyran 22
Frågorna i Fredagsfyran kommer härifrån.
Tema: tidskrifter
1. Är det någon speciell tidning/magasin du köper regelbundet?
Wired, Edge och engelska F1 Racing är givna köp hos presspecialisten. Ibland Fortean Times, Uncut och Focus, om de finns och jag har råd.
2. Prenumererar du på någon dagstidning?
Nej - fast jag skulle inte ha nåt emot att ha Dagens Nyheter på morgonen.
3. Om du var chefredaktör för en tidning, vad skulle den handla om?
Ungefär samma som bloggen - en massa tjöt om media och språk.
4. Är kvällstidningar som t.ex. Aftonbladet och Expressen ett slöseri med papper?
I princip, ja. Efter "rollspelsmordet" i Halmstad förra året, och kvällsbladens vidriga hantering av saken slutade jag köpa kvällstidningarna. Här är en sak jag skrev om det när det skedde.
Tema: tidskrifter
1. Är det någon speciell tidning/magasin du köper regelbundet?
Wired, Edge och engelska F1 Racing är givna köp hos presspecialisten. Ibland Fortean Times, Uncut och Focus, om de finns och jag har råd.
2. Prenumererar du på någon dagstidning?
Nej - fast jag skulle inte ha nåt emot att ha Dagens Nyheter på morgonen.
3. Om du var chefredaktör för en tidning, vad skulle den handla om?
Ungefär samma som bloggen - en massa tjöt om media och språk.
4. Är kvällstidningar som t.ex. Aftonbladet och Expressen ett slöseri med papper?
I princip, ja. Efter "rollspelsmordet" i Halmstad förra året, och kvällsbladens vidriga hantering av saken slutade jag köpa kvällstidningarna. Här är en sak jag skrev om det när det skedde.
2004/01/22
Recensioner
Apropå dravelrecensioner i det tidigare inlägget om Sylvian, så finns det en tysk blogg på engelska - som av nån outgrundlig anledning dyker upp bland de bloggar som följs av Weblogs.se - som heter Vacuity, dvs. "tomrum". Namnet är väl valt, åtminstone om man tittar på filmrecensionerna (jag har inte läst själva dagboksbloggen mycket, men hon verkar vara stor Michael Jackson-fan). Jag började med att läsa recensionen av Dirty Pretty Things, som jag just hade sett, och tyckte var ganska så bra, om än inte världsomvälvande. Recensionen är faktiskt nästan värd att citeras i sin helhet.
I slutändan påminner hon mig faktiskt lite om The Onions nöjesexpert Jackie Harvey.
Thank God, I'm through with this movie finally. But I had to forward the last 15 minutes, I just couldn't bear it anymore. Dirty Pretty Things is quite some bizarre story, and it has quite some icky moments, starting with a bleeding heart in a toilet. And that dude with his fat lips and fat head wanting a blowj*ob, disgusting. But to make it short - this was not what I expected and nothing I really like. Additionally it was hard to understand what these people sometimes talked about, because they all had an accent. Not my thing really, but some may love it.Jaha, vad fick man veta av det, då? Just det, att hon inte tyckte om den - och som bonus att den var äcklig, att folk pratade konstigt och att den var trist. Hon skriver en sån om dagen. Det är ganska kul att läsa dem, men samtidigt lite hemskt för att man känner sig som en sån som pekar och skrattar åt nån som säkert menar väl. Därför länkar jag inte dit (men det är bloggens namn ovan plus den tyska toppdomänen .de som leder dit), inte minst för att jag inte skulle vilja att hon såg på sina referer-länkar och kom hit och läste detta, om hon nu till äventyrs kan svenska.
Uhm... it looks like MANY love it, it's gotten great ratings at Rotten Tomatoes. Well, I still can't say I loved it, not my thing.
I slutändan påminner hon mig faktiskt lite om The Onions nöjesexpert Jackie Harvey.
Sakari over där
Metros chefredaktör Sakari Pitkänen har tydligen besökt USA. Där intervjuar han Bill Gates och skriver nåt om "de dåliga killarna", som med största sannolikhet är en "översättning" av the bad guys. "Bovarna" eller "skurkarna" säger vi på svenska - "dåliga killar" ser bara löjligt ut.
Sedan har han besökt CES - elektronikmässan, och går igenom en del saker, däribland Creatives kommande bärbara mpeg-spelare (som jag tyvärr inte hittat nån bild av på nätet). Bilden visar en svart manick som är bredare än den är hög, lite rundad i kanterna, med en skärm i mitten och vad som ser ut som joypads på varje sida. Enligt bildtexten "liknar den en gammal Gameboy". Pyttsan, den liknar en Game Gear, som vi gamla Sega-fantaster vet är en helt annan sak.
(Uppdatering: Jag hittade den på den här sidan, andra bilden uppifrån - bilden är lite mörk, men nog är det likt.)
Sedan har han besökt CES - elektronikmässan, och går igenom en del saker, däribland Creatives kommande bärbara mpeg-spelare (som jag tyvärr inte hittat nån bild av på nätet). Bilden visar en svart manick som är bredare än den är hög, lite rundad i kanterna, med en skärm i mitten och vad som ser ut som joypads på varje sida. Enligt bildtexten "liknar den en gammal Gameboy". Pyttsan, den liknar en Game Gear, som vi gamla Sega-fantaster vet är en helt annan sak.
(Uppdatering: Jag hittade den på den här sidan, andra bilden uppifrån - bilden är lite mörk, men nog är det likt.)
Sylvian
Jag har länge varit stor fan av David Sylvian (inte Sylvain - Syl Sylvain var med i New York Dolls) och alla de andra före detta Japan-medlemmarnas musik. Sylvians fjärde soloplatta Dead Bees on a Cake var lite av en besvikelse, mycket av extramaterialet på samlingen Everything and Nothing var tamt, och de saker han gjort med sin nya fru Ingrid Chavez är direkt sömnframkallande. Därför har jag inte känt ett enormt behov av att höra hans senaste verk Blemish, och när jag på Dagensskiva.com snubblar på en recension med dravel som:
Du är en tornfalk i torrdocka.Och:
Undrar du hur det känns?
I så fall kan du sluta leta nu.
Närvaro. Shamanism för en stressad kick-kultur. Intim musik. Ärligt. Personligt. Fantastiskt. En ocean som förtrollar dig. Mellan gråt, hypnotiskt vackert och otäcka antydningar och subtila obehagssfjärilar.Ja, då tappar jag nästan all lust att bry mig längre. När mellanstadiepoesin dessutom i kommentardelen försvaras av upphovsmannen med en nästan helt osammanhängade drapa:
Jag går inte på droger. Jag går på de högsta formerna av språk. Och det är *inte* naturvetenskaper och matematik. Det är musik och poesi. De gränsar till det gudomliga. Till det mystiska och ogripbara. Är det här förståeligt. Det jag försöker säga. Hmm.Nej, det är varken begripligt, poetiskt eller grammatiskt. Men, det vore synd att inte ge Sylvians nya en chans, trots detta. Även om det inte låtar lovande på beskrivningen - improvisation kan fylla en funktion, framför allt i att hitta nya stigar, men det är sällan det håller för paketering och skivsläpp, i mina öron - så kan det nog finnas ett och annat där att hämta.
En vettigare recension finns här.
Månstormen
Det enda jag hade tänkt säga om Lunarstorm var att är de skyldiga till nåt, så är det att det fött ordet kjamis och diverse andra språkliga horrörer.
Ja, och att de bevisar att ett uselt domännamn inte behöver betyda att man misslyckas.
Ja, och att de bevisar att ett uselt domännamn inte behöver betyda att man misslyckas.
2004/01/20
Språklig nybildning
Rubrik på Aftonbladets webbsida nu på morgonen, angående morden på de 18-åriga flickorna. "Förflera" låter som ett verb, nån sorts synonym till multiplicera, kanske.
Räkna med att debatten om Lunarstorms hemska inflytande blommar ut från det här. Mer om det senare, när jag har hämtat min från USA anländande fru på Arlanda.
autoJohnation
Med pre-och suffix kan man göra mycket. Jag skapade lite nya ord baserade på mitt namn, via den förnämliga tjänsten Dislexicon.
| New Word | Components | Definition | |
| 1: | kiloJohnory | (kilo-John-ory) | relating to or characterized by thousand John |
| 2: | decaJohning | (deca-John-ing) | action, process or art of ten John |
| 3: | Johnory | (John-ory) | relating to or characterized by John |
| 4: | Johnologist | (John-ologist) | one who studies John |
| 5: | Johnship | (John-ship) | quality, status or skill of John |
| 6: | Johnable | (John-able) | capable or worthy of John |
| 7: | subJohn | (sub-John) | below or under John |
| 8: | cephaloJohn | (cephalo-John) | head John |
| 9: | Johnproof | (John-proof) | able to withstand John |
| 10: | Johnphobia | (John-phobia) | fear of John |
| 11: | Johnive | (John-ive) | performing or tending toward John |
| 12: | Johngenic | (John-genic) | producing, produced by, or suitable for John |
| 13: | postJohn | (post-John) | after John |
| 14: | monoJohnion | (mono-John-ion) | action or process of one or a single John |
| 15: | Johness | (John-ess) | a female John |
| 16: | deiJohn | (dei-John) | god John |
| 17: | dictJohn | (dict-John) | talk or say John |
| 18: | preJohn | (pre-John) | before or prior to John |
| 19: | autoJohn | (auto-John) | automatic John |
| 20: | Johnous | (John-ous) | possessing, full of or characterized by John |
| 21: | hypoJohn | (hypo-John) | below or less than John |
| 22: | Johnible | (John-ible) | capable or worthy of John |
| 23: | interJohnion | (inter-John-ion) | action or process of between or in the midst of John |
| 24: | Johnform | (John-form) | having the form of John |
| 25: | Johneous | (John-eous) | having the nature of John |
2004/01/19
Att piska en död häst
Båda hallåorna på TV3 tror tydligen att huvudpersonen i The Shield, Vic Mackey, heter Vic McKay, som ju uttalas på ett annat sätt. När de sen påar avsnitten som om de visste vad de handlar om blir det bara parodiskt.
Det kan visst bli bättre
TV3 har gjort om speakertexten på Simple Life-trailern, och rättat "deras" till "sina" och arr-kann-sas till ar-kin-så.
Kanske nån rättrådig person på TV3 såg detta tidigare inlägg här på bloggen? Nja, det är kanske aningen förmätet av mig att tro det, men det är en kittlande tanke. Om inte annat är det kul att se att det verkar finnas någon som har litet kvalitetstänkande på traileravdelningen där.
Ödmjukheten själv.
Den som trodde att George W. Bush ägde den minsta form av självinsikt blir raskt överbevisad på slutet av den här sidan.
Men, det kan ju hända att han bara pratar utan att koppla på hjärnan, som då han kallade en av Kanadas premiärministers assistenter för "söt". Och, jodå, det är en man.
Men, det kan ju hända att han bara pratar utan att koppla på hjärnan, som då han kallade en av Kanadas premiärministers assistenter för "söt". Och, jodå, det är en man.
Nu börjar det likna tvåtusental
Toyota har uppfunnit den självparkerande bilen. Kanske inte fullt lika imponerande som de flygande bilar vi väntade oss att 2000-talet skulle ha, men ändå.
För övrigt heter det "tvåtusentalet". Den som har gått på "tjugohundratalet" är lurad. Anledningen till att vi säger "nittonhundratalet" är att det är enklare och kortare än "ettusenniohundratalet", inte att det är mer "rätt". Vilket av "tvåtusen" och "tjugohundra" är kortare? Jag väntar medan ni räknar bokstäver och stavelser.
Det är Svenska Språknämnden som har föreslagit "tjugohundra" för att man inte ska blanda ihop 2000 - 2099 med 2000 - 2999. I det fåtal fall där en sådan sammanblandning verkligen kan ske och distinktionen är viktig må det vara hänt, men i årtalet 2004 så är "tvåtusenfyra" på intet sätt förvirrande. Det är ju ett årtal som inte kan ligga någon annan stans än i det tjugonde århundradet. Det har också alla andra språk i hela världen insett.
Man skulle skämma ut sig totalt om man började prata om twentyhundredandfour eller zawnzighundertundvier.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför man rekommenderar något som dels går emot all omvärldsstandard och dessutom emot allmänt användande innan den här rekommendationen kom. Försök hitta ett enda exempel på "tjugohundra" före 1995. Finns knappt.
Det är inte Språknämndens jobb att hitta på egna saker, bara för att etablera någon sorts onaturlig konsekvens och reda ut ett problem som knappt existerar. Språknämnden har enligt dem själva till uppgift att följa svenskans utveckling i tal och skrift.
Vissa tycker att de bara lagt fram en rekommendation, och att det står var och en fritt att hörsamma den eller inte, men kom ihåg att många människor - även journalister och andra språkliga yrkesutövare - är väldigt ängsliga för att "göra fel".
Språknämnden har ett stort ansvar, och det gör mig ont när de missbrukar det med att leda språkutvecklingen, istället för att följa den. I längden underminerar det förtroendet för deras kompetens och försiktighet - i alla fall hos mig.
Året är tvåtusenfyra. Njut av det.
(Uppdatering: Bilfan fickparkerar inte själv, utan backar bara in i garage och på sida-vid-sida-parkeringsplatser. Trist. Där fick jag för att jag bara skummade artikeln)
För övrigt heter det "tvåtusentalet". Den som har gått på "tjugohundratalet" är lurad. Anledningen till att vi säger "nittonhundratalet" är att det är enklare och kortare än "ettusenniohundratalet", inte att det är mer "rätt". Vilket av "tvåtusen" och "tjugohundra" är kortare? Jag väntar medan ni räknar bokstäver och stavelser.
Det är Svenska Språknämnden som har föreslagit "tjugohundra" för att man inte ska blanda ihop 2000 - 2099 med 2000 - 2999. I det fåtal fall där en sådan sammanblandning verkligen kan ske och distinktionen är viktig må det vara hänt, men i årtalet 2004 så är "tvåtusenfyra" på intet sätt förvirrande. Det är ju ett årtal som inte kan ligga någon annan stans än i det tjugonde århundradet. Det har också alla andra språk i hela världen insett.
Man skulle skämma ut sig totalt om man började prata om twentyhundredandfour eller zawnzighundertundvier.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför man rekommenderar något som dels går emot all omvärldsstandard och dessutom emot allmänt användande innan den här rekommendationen kom. Försök hitta ett enda exempel på "tjugohundra" före 1995. Finns knappt.
Det är inte Språknämndens jobb att hitta på egna saker, bara för att etablera någon sorts onaturlig konsekvens och reda ut ett problem som knappt existerar. Språknämnden har enligt dem själva till uppgift att följa svenskans utveckling i tal och skrift.
Vissa tycker att de bara lagt fram en rekommendation, och att det står var och en fritt att hörsamma den eller inte, men kom ihåg att många människor - även journalister och andra språkliga yrkesutövare - är väldigt ängsliga för att "göra fel".
Språknämnden har ett stort ansvar, och det gör mig ont när de missbrukar det med att leda språkutvecklingen, istället för att följa den. I längden underminerar det förtroendet för deras kompetens och försiktighet - i alla fall hos mig.
Året är tvåtusenfyra. Njut av det.
(Uppdatering: Bilfan fickparkerar inte själv, utan backar bara in i garage och på sida-vid-sida-parkeringsplatser. Trist. Där fick jag för att jag bara skummade artikeln)
2004/01/18
Lystring, Lettermaniter!
Om man, som jag, tycker att det är otroligt roligt när David Letterman går loss på Jay Leno och börjar imitera den där gnälliga rösten får man inte missa måndagens avsnitt. Jag säger bara det.
Ska vi stjärta?
Det amerikanska låneordet "chat" har väl kommit för att stanna, och det är inget direkt fel med det. Som de flesta ord som börjar med "ch" i engelskan, så uttalas det med ett hårt tje-ljud: tjatt. Det kan finnas goda skäl att vara försiktig med just det, för jag kan inte vara den enda som hör fel när Kanal 5 gör reklam för sin SMS-chatservice och tycker att de säger:
Vill du också ha nya stjärtkompisar? Skicka bara K5-stjärt till 72333, så kan du börja stjärta med en gång.
Kognitiv dissonans
Jag läser hos Gudmundson först ett inlägg om Irak som jag tycker är helt djävla feltänkt, och fortsätter sedan till nästa inlägg (i ämnet prostitution och porr) som jag helt håller med om.
Jag tycker verkligen att vuxna människor i möjligaste mån ska få välja själva vad de vill göra med sina kroppar och personer (apropå det andra inlägget), men tycker också att det är helt begripligt att det finns människor i Irak som ser USA som en ockupationsmakt - något som torde bli värre med tiden, dessutom. Jag anser väl att de har lika mycket rätt att döda folk och röja som USA hade att gå in i landet - samma kålsuparsituation som i Israel/Palestina-frågan.
Det är således en situation som inte hävs förrän en sida ger sig, utplånas eller tänker om totalt. Knappast möjligt eller troligt.
Och den nya demokratin i Irak har ju fått en kanonstart:
Jag tycker verkligen att vuxna människor i möjligaste mån ska få välja själva vad de vill göra med sina kroppar och personer (apropå det andra inlägget), men tycker också att det är helt begripligt att det finns människor i Irak som ser USA som en ockupationsmakt - något som torde bli värre med tiden, dessutom. Jag anser väl att de har lika mycket rätt att döda folk och röja som USA hade att gå in i landet - samma kålsuparsituation som i Israel/Palestina-frågan.
Det är således en situation som inte hävs förrän en sida ger sig, utplånas eller tänker om totalt. Knappast möjligt eller troligt.
Och den nya demokratin i Irak har ju fått en kanonstart:
For the past four decades, Iraqi women have enjoyed some of the most modern legal protections in the Muslim world, under a civil code that prohibits marriage below the age of 18, arbitrary divorce and male favoritism in child custody and property inheritance disputes.Riktigt hur man i en demokrati tvingar på majoriteten en västerländsk kvinno- och människosyn som inte är rotad i samhället har jag ingen aning om. Inte heller verkar det finnas nån plan för det från USA:s sida, nu när det inte bara fallit på plats av sig självt, som de hade räknat med.
Saddam Hussein's dictatorship did not touch those rights. But the U.S.-backed Iraqi Governing Council has voted to wipe them out, ordering in late December that family laws shall be "canceled" and such issues placed under the jurisdiction of strict Islamic legal doctrine known as sharia.
2004/01/17
Vanish, försvinn!
Det finns en sak jag fasat för väldigt länge: att det helt underliga sätt att prata på som man bara hör i svensk dubbning av tecknad film skulle få ett genomslag och påverka vårt talade språk. Men, trots femton års övermelodiskt uttal och en artikulation som inte existerar någonstans i världen förutom just i dubbningsstudion, så har detta inte skett.
Inte förrän nu. Reklamfilmen för Vanish Oxy-Action har jag hört i bakgrunden (jag har ofta tv:n på lite lågt medan jag jobbar) och antagit att det har varit en skämtreklamfilm, en parodi av något slag. När den till slut dök upp när jag faktiskt tittade, så väntade jag på vändningen, poängen. Men den kom aldrig. Det var fanimej på allvar.
Otrrrroligt!
Hade ni beställt väckning?
Jag är en sån som lätt somnar på bio, vilket jag hatar innerligt. Däremot tycker jag om att somna ifrån tv:n, om det inte är nåt jättebra jag tittar på, förstås.
Dvd-skivor och videoband är bra, för då kan jag alltid gå tillbaka till där jag somnade och fortsätta titta. Av dessa två föredrar jag videoband. Jodå, dvd:n har många fördelar, men det jag hatar innerligt är de animerade menyerna med ljud som numera alla dvd-filmer har belastats med. Om man, som jag som sagt ofta och gärna gör, somnar ifrån, så väcks man förr eller senare av att menyn står och upprepar sin cykel för sig själv, om och om igen.
Oftast är det bara irriterande, men om man somnar ifrån ett avsnitt av första säsongen av 24, så vaknar man av att nån halvviskar lite hånfullt That's riii-ight. We're watching youuu.
Sen är man klarvaken i ett par timmar.
Dvd-skivor och videoband är bra, för då kan jag alltid gå tillbaka till där jag somnade och fortsätta titta. Av dessa två föredrar jag videoband. Jodå, dvd:n har många fördelar, men det jag hatar innerligt är de animerade menyerna med ljud som numera alla dvd-filmer har belastats med. Om man, som jag som sagt ofta och gärna gör, somnar ifrån, så väcks man förr eller senare av att menyn står och upprepar sin cykel för sig själv, om och om igen.
Oftast är det bara irriterande, men om man somnar ifrån ett avsnitt av första säsongen av 24, så vaknar man av att nån halvviskar lite hånfullt That's riii-ight. We're watching youuu.
Sen är man klarvaken i ett par timmar.
Proffsarbete
"Tongue", stavas det - vilket man kanske inte vet på rak arm, men som man kan slå upp i nymodigheter som ett uppslagsverk eller en ordbok. Eller så kan man låta någon som kan språket korrläsa. Sedär några tips till reklambyrån.
Det är väl samma folk som skriver om modetidningen Vouge och spelar det gamla hederliga dataspelet Rouge.
Språkets påverkan
Som jag skrev om tidigare, så tror jag att språket påverkar tankesättet, och via Desbladet (skrivet av, om jag förstått det rätt, en engelsman som pluggar svenska) får jag reda på att man på 90-talet jämförde dels svenska och finska hockeysändningar, samt filmatiseringar av samma pjäs, för att se hur de skilde sig åt.
Finskspråkiga icehockeyreportage [sic] innehöll mycket mer tal om grupperingar av spelare än om pucken, för de svenskspråkiga reportrarna var det tvärtom.Finskan är ju inte alls släkt med den indoeruopeiska svenskan, utan är finno-ugrisk (tillsammans med estniska och ungerska). Jag minns att jag - före Sovjetunionens fall - såg självmordssiffror för Europa, och att Finland och Ungern då låg högst (vilket kan vara en ren slump och även påverkas av vad som räknas/rapporteras som självmord), men det vore bra skumt om Estland, nu när det är ett eget land, också hamnade högt på en sån lista.
2004/01/16
Phuque
Jag kan inte förstå att vuxna människor kan lägga tid, pengar och energi på sånt här. Det vore skrattretande om det inte vore så förfärligt sorgligt.
Fredagsfyran 21
Frågorna i Fredagsfyran kommer härifrån.
Tema: resor
1. Var skulle du helst vilja resa just nu?
Var? I rymden. Frågan kanske ska vara vart jag vill resa, och då är svaret till USA, för att besöka släkt och vänner där. Tyvärr så kommer jag inte in i "frihetens land", eftersom jag snattade 1984 (jo, det är sant, och nej, jag orkar inte förklara). Annars vill jag ta min fru, som inte varit i Europa mer än i Östersjöområdet, på tågluff ned till Venedig, med en massa anhalter på vägen, inklusive den österrikiska staden där jag växte upp, Graz.
2. När var du utomlands senast och var?
Helsingfors, på bröllopsreserepris den 7:e januari. Annars Tallin, förra året.
3. Hur reser du helst?
Bekvämt.
4. Vilket resmål rekommenderar du och varför?
Barcelona. Jag föll för den stan direkt (och det må vara hur stereotypt som helst, men det skiter jag i). Det är en stad med historia, men framåtanda. Sen att solen ofta skiner, och stranden ligger några tunnelbanehållplatser från centrum skadar ju inte en sekund.
Tema: resor
1. Var skulle du helst vilja resa just nu?
Var? I rymden. Frågan kanske ska vara vart jag vill resa, och då är svaret till USA, för att besöka släkt och vänner där. Tyvärr så kommer jag inte in i "frihetens land", eftersom jag snattade 1984 (jo, det är sant, och nej, jag orkar inte förklara). Annars vill jag ta min fru, som inte varit i Europa mer än i Östersjöområdet, på tågluff ned till Venedig, med en massa anhalter på vägen, inklusive den österrikiska staden där jag växte upp, Graz.
2. När var du utomlands senast och var?
Helsingfors, på bröllopsreserepris den 7:e januari. Annars Tallin, förra året.
3. Hur reser du helst?
Bekvämt.
4. Vilket resmål rekommenderar du och varför?
Barcelona. Jag föll för den stan direkt (och det må vara hur stereotypt som helst, men det skiter jag i). Det är en stad med historia, men framåtanda. Sen att solen ofta skiner, och stranden ligger några tunnelbanehållplatser från centrum skadar ju inte en sekund.
Hetfemman
Apropå jazzkategorin, så knåpade jag ihop en affisch och en flyer till min vän Torbjörn Zetterbergs band (som jag tidigare gjort ett skivomslag åt). Klicka på småbilderna för att se något större versioner.
Skivinspelning den 12:e februari på Mosebacke, som sagt. Kanske en grammiskandidat för nästa år?
Cross in the ceiling!
En skiva jag diggar stenhårt är grammisnominerad!
Opeths Damnation är en otroligt vacker och lågmäld platta som knappast skulle hamnat i hårdrockskategorin om det varit en debut. Opeth spelar vanligen hård metall av Death-typ, och Damnation låter inte alls så, men har man väl hamnat i ett fack, så... Släpper man dessutom in Steven Wilson från Porcupine Tree att spela Mellotron (det heliga instrumentet) och arra körer...ja, då blir det faktiskt progressiv rock (inte dumklantig progg, OBS) av det hela. Nåväl, den lär väl knappast vinna, eftersom evigt överhajpade Backyard Babies (jag såg dem när de spelade på CBGB's, dude) är med i samma kategori.
Shoutouts till mina bekanta i jazzkategorin (Kullhammar, Oddjob) vars skivor jag inte hört än, men som av deras tidigare alster att döma lär vara nog så bra.
Opeths Damnation är en otroligt vacker och lågmäld platta som knappast skulle hamnat i hårdrockskategorin om det varit en debut. Opeth spelar vanligen hård metall av Death-typ, och Damnation låter inte alls så, men har man väl hamnat i ett fack, så... Släpper man dessutom in Steven Wilson från Porcupine Tree att spela Mellotron (det heliga instrumentet) och arra körer...ja, då blir det faktiskt progressiv rock (inte dumklantig progg, OBS) av det hela. Nåväl, den lär väl knappast vinna, eftersom evigt överhajpade Backyard Babies (jag såg dem när de spelade på CBGB's, dude) är med i samma kategori.
Shoutouts till mina bekanta i jazzkategorin (Kullhammar, Oddjob) vars skivor jag inte hört än, men som av deras tidigare alster att döma lär vara nog så bra.
Knusprig
Vad har hänt med ordet "knaprigt"? Det verkar nästan helt och hållet ha ersatts av "krispigt". Känns aningen onödigt, tycker jag. Talade med min kompis E om den saken för ett tag sedan, och hon ansåg att "krispigt" inte var synonymt med "knaprigt", utan definierade en annan sorts tuggmotstånd. I sådana fall må det väl vara hänt som inlån, för det skadar inte att ha fler ord för att beskriva olika nyanser. Men om det nu är två olika (men besläktade) saker vi talar om, så borde väl "knaprigt" dyka upp då och då, i alla fall?
Men det gör det inte i förpacknings- och reklamsammanhang, vad jag har märkt. Numera utlovar pizzor, flingor, godis och kakor någon form av krispighet på paket och i annonser.
Det blir riktigt intressant när man jämför de här två Googleresultaten:
Men det gör det inte i förpacknings- och reklamsammanhang, vad jag har märkt. Numera utlovar pizzor, flingor, godis och kakor någon form av krispighet på paket och i annonser.
Det blir riktigt intressant när man jämför de här två Googleresultaten:
Knaprigt vs. Krispigt: 765 - 455Det vill säga att rankingen är:
Knaprig vs. Krispig: 728 - 1340
1. Krispig - 1340Jag vet inte vad man drar för slutsats av det. Den är tydligen krispig, medan det är knaprigt.
2. Knaprigt - 765
3. Knaprig - 728
4. Krispigt - 455
Skölden
På måndag börjar TV3 köra The Shield, en hårdkokt polisserie som de i påorna påstår "inte liknar något annat". Ja, förutom att det är ganska vedertaget att den påminner om Homicide: Life on the Streets (På svenska Uppdrag: mord - utom en säsong då den hette Uppdrag: utred mord, antagligen för att det inte skulle låta som en serie om yrkesmördare). Som t.ex. BBC News skriver:
Homicide is the show this will most often be compared to [...] because both shows aspire to a pragmatic realism about police work and police officers.Jag har själv inte sett så mycket av serien - bara de två avsnitt ur första säsongen som jag textat , och det var inte ens avsnitt som kom efter varandra. Så är det ofta i undertextningsbranschen. Jag tycker att den verkar mycket bra, och de vänner jag har som har sett förstasäsongs-dvd:n har gett den gott betyg.
TV3 verkar ha valt att sända två avsnitt i rad (åtminstone de första två måndagarna), vilket är ett bra initiativ som ger lite långfilmskänsla och gör det lättare att hänga med i handlingen, skulle jag tro. Men starttiden 21:55 gör att den slutar runt midnatt, vilket säkert kommer att skala av en del potentiella tittare.
För min del är problemet att det krockar med Letterman/Conan, som jag ser ganska så slaviskt. Jag får väl banda, antar jag.
Katt bland hermelinerna
GRAMMISNOMINERADE FÖR ÅRETS LÅT
1) Alcazar - "Not a sinner nor a saint"
2) Da Buzz - "Alive"
3) Per Gessle - "Här kommer alla känslorna"
4) Markoolio - "Vilse i skogen"
5) Lisa Miskovsky - "Lady Stardust"
Fyra av fem av de nominerade är väl...okej. Personligen skulle jag rösta på Alcazar, för att låten är kul, fartig och ganska smart. Da Buzz är ju catchy - det vill säga fruktansvärt repetitiv (min styvdotter, 13, älskar den), Per Gessle är Per Gessle och Lisa Miskovksy som vanligt fullständigt oförarglig. Alla de fyra kan väl i alla fall ses som habila hantverk i sina respektive genrer, vare sig man vill höra dem en gång till eller inte. Men Markoolio?
I kategorin svensk folk-techno var ju den där schlagerfestivalslåten som nästan vann ungefär 193 gånger bättre, oberoende av vilka musikaliska kriterier man åberopar. Återstår då att kanske texten är bra. Heh.
Jag har inget sinne för positionCivilisationen. Kan man inte få till rimmet med ett ord som gör meningen grammatiskt begriplig, ja då brukar man få skriva om. Om man orkar bry sig om kvalitet, vill säga.
Jag är långt, långt borta från civilisation
Jag hostar, fräser, spyr och spottarHaja, han äter bajs! Det kallar jag underfundig humor av bästa märke.
För jag råkade äta älgens kottar
Inte för att jag någonsin lagt särskilt stor vikt vid grammisjuryns val, men snacka om att bevisa sin totala irrelevans.
Mijailovics avslöjande språk
Jag hänger inte med särskilt i Anna Lindh-mordrättegången, men Gudmundsson har en mycket intressant analys dels av den åtalades språk som format av advokaten Peter Althin, men också en ganska hård (men läsvärd, och - tror jag - inte helt felaktig) tolkning av personen Mijailovic. (Via Mymarkup.net)
2004/01/15
Språkkunskap
Jag kan knappt nåt alls om grammatik, vilket kanske är en underlig sak att erkänna när man jobbat med språk på ett eller annat sätt i nästan hela sitt vuxna liv.
Men trots att jag inte förstår mycket om terminologin i ämnet, så är jag oerhört intresserad av språk, och hur de påverkar människan. Jag tror nämligen starkt på att uppbyggnaden av det språk man talar förändrar hur man tänker. Skulle man ta två hypotetiska barn med helt identiska uppväxtförhållanden och genitik (mina tvillingstyvsöner har övertygat mig om att man faktiskt föds med stora delar av sin personlighet), men låter dem lära sig två olika språk, så kommer de också att bli olika.
Dels handlar det om ordförråd - saknar man ord för vissa saker så "finns" de inte för en, men det handlar också om grammatik och annat. Jag kommer säkert lägga ut texten om det mer framöver, men jag ville citera det här från kommentarernatill en artikel i Languagehat om Riau, en indonesisk dialekt som bland annat inte skiljer på verb och substantiv, sånt som vi tar helt för givet.
Men trots att jag inte förstår mycket om terminologin i ämnet, så är jag oerhört intresserad av språk, och hur de påverkar människan. Jag tror nämligen starkt på att uppbyggnaden av det språk man talar förändrar hur man tänker. Skulle man ta två hypotetiska barn med helt identiska uppväxtförhållanden och genitik (mina tvillingstyvsöner har övertygat mig om att man faktiskt föds med stora delar av sin personlighet), men låter dem lära sig två olika språk, så kommer de också att bli olika.
Dels handlar det om ordförråd - saknar man ord för vissa saker så "finns" de inte för en, men det handlar också om grammatik och annat. Jag kommer säkert lägga ut texten om det mer framöver, men jag ville citera det här från kommentarernatill en artikel i Languagehat om Riau, en indonesisk dialekt som bland annat inte skiljer på verb och substantiv, sånt som vi tar helt för givet.
Gil and Iela showed subjects three pictures. One showed a man about to kick a ball. The second showed a man kicking a ball. The third showed a different man about to kick a ball. Subjects were asked which two of the pictures belonged together.Sånt fascinerar mig enormt, och nånstans inom mig är jag lite ledsen att jag aldrig gick ut gymnasiet så att jag kunde läsa lingvistik på universitetet.
Native English speakers tended to say the first two -- same man completing an action. Native Indonesian speakers, though, usually grouped the first with the third -- same state (man about to kick a ball). And native Indonesian speakers who were fluent in English tended to fall statistically in between the two.
Ja, ich spritze!
Efter att Johnny Stationsvakt tipsat om porrkaraoke i kommentarerna här, så googlade jag på "porn karaoke" och hittade lite fakta om det. Såklart är det tyskar som ligger bakom - så har de ju som sagt ljudsatt sina porrfilmer i decennier.
Produktionsbolaget bakom heter Satt und Durstig, vilket jag har för mig betyder "mätt och törstig". Ja, nåt ska man ju heta.
Ska vi sätta en slant på när det kommer till Sverige? Skulle inte förvåna mig om Brinkenstjärna, Luftgitarr och de andra som ser till att landsortskrogarna har underhållning erbjuder detta från och med mars månad, ungefär.
2004/01/14
Uppslag till inslag
De trevliga typerna på T-Shirt Hell (som ligger bakom den klassiska I fucked the girl in Hanson-tröjan) har utökat sin verksamhet till att omfatta även inslagspapper. Den här är min favorit för att den är både snygg och rolig.
Grattis!
Idag fyller mamma Margareta år. Det är ju för hemskt att jag inte har en enda bra bild av henne någonstans. Jag har tre stycken som jag dumpat ur hennes digitalkamera från när hon var på Jamaica, men på en gäspar hon yrvaket och två ligger hon i vattnet och kisar mot solen (precis som hon antagligen gör just nu i Thailand). Hon blir säkert inte glad om jag lägger upp nån av dem, för ärligt talat ser hon bra skum ut på varenda en (sen att hon är rätt skum, det är en helt annan sak).
Som vanligt kommer jag inte ihåg om hon fyller min ålder plus 22 eller 23 (eftersom jag vet att hon var ungefär 23 när jag föddes, men inte minns om hon fyllde det fem dagar efter förlossningen eller inte).
Nåväl: grattis, kära mor. Vi syns i slutet på februari.
Den som till äventyrs vill träffa min mor bör i sommar bege sig till det eminenta hak som hon driver med sin ex-man, Kuten på Fårö.
Som vanligt kommer jag inte ihåg om hon fyller min ålder plus 22 eller 23 (eftersom jag vet att hon var ungefär 23 när jag föddes, men inte minns om hon fyllde det fem dagar efter förlossningen eller inte).
Nåväl: grattis, kära mor. Vi syns i slutet på februari.
Den som till äventyrs vill träffa min mor bör i sommar bege sig till det eminenta hak som hon driver med sin ex-man, Kuten på Fårö.
Man vet...
...att man tittar på en dålig undertext när översättaren använder ordet "masturberare". "Onanist" som är ett sånt fint, hederligt svenskt ord.
Det har varit lite tungt att se på Letterman och Saturday Night Live över jul- och nyårshelgen när de till stor hanterats av folk som inte gör dem regelbundet. Man blir väldigt fäst vid program man jobbar med, vilket kanske inte är så konstigt.
När jag såg Letterman läsa "Top ten dumb guy complaints about The Return of the King" och "twizzlers" översatts med "chips" blir jag bara ledsen. Jag klandrar ingen som inte vet vad twizzlers är, men ett Google-sök tar högst 30 sekunder. Man kan till och med skriva in www.twizzlers.com rätt in i sin webbläsare och få reda på att det är röda kolasnören. Orkar man inte, eller?
Just "masturberare" som nämns i början där var från filmen Lucky Numbers som gick på TV3 tidigare ikväll. Under hela filmens gång satt jag och häpnade över att de många klantiga formuleringarna och rätt grova missarna varvades med några hyfsade tolkningar och rättstavade småsvåra saker som Evel Knievel (inte direkt superkändis i Sverige). Jag kan inte låta bli att undra hur man tänker när "cover charge" blir "dörrbetalning" - det är ju i princip rätt, det handlar om en summa man betalar i dörren, men på svenska brukar man generellt kalla det för "inträde".
Eftersom jag naturligtvis känner en hel del undertextare, inte minst via vår gemensamma fråge- och diskussionslista Fritext, så satt jag och fasade för att det skulle varit gjort av någon jag känner, och än värre, kanske tycker om. Nu var det en person jag känner till och har träffat i förbifarten.
Det leder till ett enormt etiskt dilemma för mig. Jag anser nämligen att ett av skälen till att vi undertextare tjänar ganska dåligt överlag handlar om tillgång och efterfrågan. Säger vi upp oss en masse imorgon finns det bokstavligen tusentals människor som tror sig kapabla att ta över våra arbetsuppgifter efter en enklare tvåveckorsutbildning. Enligt uppgift sökte cirka 3 500 människor undertextarjobb när min arbetsgivare SDI annonserade för drygt två år sedan. Av dessa tror jag femtio fick komma på utbildning - och av den gruppen kanske tio, högst femton, var särskilt bra alls.
Finns det nåt annat yrke där 3 450 gravt underkvalificerade människor ens skulle få för sig att söka jobbet?
Som min fru påpekat så är svenskar inte ens nästan så bra på engelska som de tror. Det är bara ett faktum, men ett som gör att undertextning är ett ganska lågbetalt jobb (om man inte jobbar för SVT, vill säga).
Just det. Det etiska dilemmat. En del av mig vill mejla direkt till personen som textade filmen och bara be dem lägga av. Sluta, byta jobb, omskola sig och gå vidare i livet. Samtidigt vill jag - faktiskt - inte såra någon. Personen ifråga är säkert snäll mot barn och källsorterar och gör allt annat som betecknar en god människa. Men det är på grund av sådana personers bristande självinsikt som mitt yrke dels ger mindre pengar än vad det borde göra, och dels har dåligt anseende (standardkommentaren till en undertextare är "Jaså, är det dig man ska klaga på?").
Nä, nu ska jag knäcka en Saturday Night Live - ett tidigt avsnitt med John Belushi och gänget. Det får mig säkert på bättre humör igen.
Det har varit lite tungt att se på Letterman och Saturday Night Live över jul- och nyårshelgen när de till stor hanterats av folk som inte gör dem regelbundet. Man blir väldigt fäst vid program man jobbar med, vilket kanske inte är så konstigt.
När jag såg Letterman läsa "Top ten dumb guy complaints about The Return of the King" och "twizzlers" översatts med "chips" blir jag bara ledsen. Jag klandrar ingen som inte vet vad twizzlers är, men ett Google-sök tar högst 30 sekunder. Man kan till och med skriva in www.twizzlers.com rätt in i sin webbläsare och få reda på att det är röda kolasnören. Orkar man inte, eller?
Just "masturberare" som nämns i början där var från filmen Lucky Numbers som gick på TV3 tidigare ikväll. Under hela filmens gång satt jag och häpnade över att de många klantiga formuleringarna och rätt grova missarna varvades med några hyfsade tolkningar och rättstavade småsvåra saker som Evel Knievel (inte direkt superkändis i Sverige). Jag kan inte låta bli att undra hur man tänker när "cover charge" blir "dörrbetalning" - det är ju i princip rätt, det handlar om en summa man betalar i dörren, men på svenska brukar man generellt kalla det för "inträde".
Eftersom jag naturligtvis känner en hel del undertextare, inte minst via vår gemensamma fråge- och diskussionslista Fritext, så satt jag och fasade för att det skulle varit gjort av någon jag känner, och än värre, kanske tycker om. Nu var det en person jag känner till och har träffat i förbifarten.
Det leder till ett enormt etiskt dilemma för mig. Jag anser nämligen att ett av skälen till att vi undertextare tjänar ganska dåligt överlag handlar om tillgång och efterfrågan. Säger vi upp oss en masse imorgon finns det bokstavligen tusentals människor som tror sig kapabla att ta över våra arbetsuppgifter efter en enklare tvåveckorsutbildning. Enligt uppgift sökte cirka 3 500 människor undertextarjobb när min arbetsgivare SDI annonserade för drygt två år sedan. Av dessa tror jag femtio fick komma på utbildning - och av den gruppen kanske tio, högst femton, var särskilt bra alls.
Finns det nåt annat yrke där 3 450 gravt underkvalificerade människor ens skulle få för sig att söka jobbet?
Som min fru påpekat så är svenskar inte ens nästan så bra på engelska som de tror. Det är bara ett faktum, men ett som gör att undertextning är ett ganska lågbetalt jobb (om man inte jobbar för SVT, vill säga).
Just det. Det etiska dilemmat. En del av mig vill mejla direkt till personen som textade filmen och bara be dem lägga av. Sluta, byta jobb, omskola sig och gå vidare i livet. Samtidigt vill jag - faktiskt - inte såra någon. Personen ifråga är säkert snäll mot barn och källsorterar och gör allt annat som betecknar en god människa. Men det är på grund av sådana personers bristande självinsikt som mitt yrke dels ger mindre pengar än vad det borde göra, och dels har dåligt anseende (standardkommentaren till en undertextare är "Jaså, är det dig man ska klaga på?").
Nä, nu ska jag knäcka en Saturday Night Live - ett tidigt avsnitt med John Belushi och gänget. Det får mig säkert på bättre humör igen.
2004/01/13
Porr och hårdrock
Där fick
Apropå tidigare inlägg vill jag förresten säga en sak om mitt utfall mot Lokkos obegripliga hyllande av Springsteen. Det är klart att man vill ha lite dum eller enkel musik ibland, men då ska den ju inte vara mesigt halvdum eller halvenkel. När jag vill koppla bort hjärnan sätter jag på sånt som t.ex. Black Wind, Fire and Steel med Manowar. Det är dumt som bara den, och dessutom alldeles stenhårt. Försök klå det, Bruce lelle.
Att döpa saker
När jag övergick till Blogger hette den här sidan först bara "Supertrevligtbloggen", medan jag funderade ut nåt passande.
Eftersom jag jobbat med så många olika saker genom åren, och sällan hållit mig inom samma fält särskilt länge (om det är för att jag är rastlös eller gör mig omöjlig lämnar jag åt andra att bedöma). Därför brukade jag förut på visitkort helt enkelt skriva "Gärningsman" som titel, eftersom jag ju utförde gärningar - det finns egentligen inget som säger att ordet syftar uteslutande på någon som utför just onda eller dåliga sådana. När jag väl kom ihåg det (det var nåt halvdecennium sen jag hade visitkort), så trillade resten på plats ganska fort.
Vad det gäller sajtens namn så finns det en historia där också. Jag hade förut en mejlinglista som hette Trevligt. Namnet kom från en undertext, faktiskt - dock inte en rumsren sådan. Jag råkade flippa förbi nån taskig fransk porrfilm på TV 1000 (ärligt - jag har inget emot porr, men har noll fördragsamhet med den franska varianten) just när ett par knullade ganska så hårt, stönade nåt gutturalt på frankernas språk och det i textremsan stod "Trevligt, det här". Det var så oerhört fel för situationen att ordet "trevligt" därför fick pryda mejlinglistan.
När det sedan var dags att fixa en egen domän, så ville jag ha Trevligt.com, men det visade sig vara taget. När jag beklagade mig för min vän Tengan svarade han - utan att tveka en sekund, "Ta Supertrevligt, då. Det är ju mycket bättre."
Han hade rätt, som han så ofta har.
Eftersom jag jobbat med så många olika saker genom åren, och sällan hållit mig inom samma fält särskilt länge (om det är för att jag är rastlös eller gör mig omöjlig lämnar jag åt andra att bedöma). Därför brukade jag förut på visitkort helt enkelt skriva "Gärningsman" som titel, eftersom jag ju utförde gärningar - det finns egentligen inget som säger att ordet syftar uteslutande på någon som utför just onda eller dåliga sådana. När jag väl kom ihåg det (det var nåt halvdecennium sen jag hade visitkort), så trillade resten på plats ganska fort.
Vad det gäller sajtens namn så finns det en historia där också. Jag hade förut en mejlinglista som hette Trevligt. Namnet kom från en undertext, faktiskt - dock inte en rumsren sådan. Jag råkade flippa förbi nån taskig fransk porrfilm på TV 1000 (ärligt - jag har inget emot porr, men har noll fördragsamhet med den franska varianten) just när ett par knullade ganska så hårt, stönade nåt gutturalt på frankernas språk och det i textremsan stod "Trevligt, det här". Det var så oerhört fel för situationen att ordet "trevligt" därför fick pryda mejlinglistan.
När det sedan var dags att fixa en egen domän, så ville jag ha Trevligt.com, men det visade sig vara taget. När jag beklagade mig för min vän Tengan svarade han - utan att tveka en sekund, "Ta Supertrevligt, då. Det är ju mycket bättre."
Han hade rätt, som han så ofta har.
2004/01/12
Kan det bli värre?
Hur ofantligt obildad måste man vara för att få jobba som trailermakare och hallåa på TV3?
Eller kan det vara någon som sitter där i London på TV3:s kontor och vill kolla hur djävla långt man kan gå innan folk reagerar? För jag kan tro att det finns folk som inte vet att Arkansas uttalas ar-kin-så, trots att USA:s senaste folkvalde president kom därifrån. Jag kan till äventyrs tro att det finns en och annan som inte vet att avsluta en frågesats som "Kan det bli värre?" med ett frågetecken (men de borde då antagligen inte jobba med att skriva texter som ska läsas av andra).
Men jag vägrar tro att en ens måttligt utbildad vuxen svensk inte kan skilja på "sina" och "deras". Om nu den människan finns, vägrar jag tro att hon fått jobb som hallåa, ens på TV3. Om den människan, mot all vett och sans, nu faktiskt fått det jobbet, så vägrar jag tro att ingen tekniker eller annan människa reagerar på och stoppar en mening som "Hotellarvtagerskan Paris Hilton och Lionel Richies dotter Nicole ger i år upp deras bekväma livsstilar för deras livs utmaning."
Men ändå sänds detta på TV3 om och om igen, som bevis för att det är just så illa ställt på Sveriges första kommersiella tv-kanal. Driver de med oss? Är det ett test? Ett skämt? En meta-referens till Paris och Nicoles egna dumhet?
Nej, nu vet jag. Människor som Paris och Nicole kan aldrig vara subjekt, bara objekt. Det är den enda förklaringen som är rimlig.
Två hjältar i rymden
Vill man se Eddie Izzard och Jim Broadbent i samma film kan man hyra The Avengers (vars "storhet" kan sammanfattas i att man gett ordkonstnären Eddie en stum roll) eller The Secret Agent. Eller så kan man klicka här, om man har 3,5 minut över.
2004/01/11
We are the people...
...som can't bry oss om att korra our lyrics.
För visst fan sjunger dom We are the people who has come to play? Kolla själva här - det är första raden i "You Take My Breath Away" (originell titel, förresten).
Vilket till slut påminner mig om när mormor Lilly skulle lära sig engelska och drog till med "En knajf, flera knajfsar". Fast hon myntade också det legendariska Thank you very nice. Det är mer än man kan säga om The Knife.
2004/01/10
Förresten...
...så är det här nog ett av de roligaste citaten från förra året.
Café intervjuar Henrik "Baskern döljer flinten" Berggren och frågar varför han bestämde sig för att återgå till musiken:
Café intervjuar Henrik "Baskern döljer flinten" Berggren och frågar varför han bestämde sig för att återgå till musiken:
Jag ville vara en motvikt till fördumningen.Snart kommer väl Alf Svensson att hävda att han startade KDS för att krossa kristendomen.
Lokkoriffic
Jag har alltid haft ett kluvet förhållande till Andres Lokko. När han dök upp som kritiker var det skönt med någon som hade Morrissey, Paul Weller och (ahem) Kevin Rowlands som husgudar, som motvikt till alla rockenrollnördar som Per Bjurman som går ner i spagat så fort nån är "ärlig", "rak" och "amerikansk". Bjurman kom för all del fram efter Lokko, men är såpass mycket Mats Olsson Jr. att han är den perfekta förlängningen av ett sedan länge fossiliserat etablissemang - ännu en ortodox rocknormativ fegskribent som aldrig någonsin vågar gå utanför det etablerade.
Samtidigt har Lokko alltid varit en irriterande snobb av värsta slag - men när det kommer som kritik från just mig så handlar det väl mer om projektion. Nåja. I en spalt i förra veckan skrev i alla fall Lokko nåt som är väldigt sant:
God Smak har alltid, på ett eller annat sätt, rötterna i rhythmnblues och har sett konstant ut sedan den, för ungeför [sic] tio år sedan, blev slutgiltigt inskriven i grundlagen. [...]Lysande, och helt rätt. Det skulle naturligtvis vara lättare att ta om han inte dels hade med The Strokes på listan som följer och dessutom sedan några år haft en alltför undfallande inställning till trökrocken. Han har på fullt allvar har skrivit följande i Café:
Den traditionsenliga avvägningen mellan ny svart amerikansk musik (Outkast, någon?) och vita män som gnisslar och menar det (White Stripes, någon?) och, vips, där har du årets skivor. Varje år.
Det är [...] den unge skäggige Bruce Springsteen jag vänder mig till när inga smarta formuleringar och subtila undertexter känns viktiga längre.Ja, att han skriver sanna saker som det första citatet, går som Dave Eggers på maskerad och har Robert Wyatt som etta på sin årsbästalista blir liksom inget värt när han förstärker myten om det raka och dumma som eftersträvansvärt i någon konst alls. Känsla, javisst - men gärna hjärna också.
Vad är kopplingen mellan länk ett och två?
Fredagsfyran 20
Frågorna i Fredagsfyran kommer härifrån.
Bloggingtema - igen!
1. Vilken är din svenska favoritblogg?
Mymarkup.net för kvantitet plus kvalitet. Stationsvakt för det ärliga och personliga tilltalet.
2. Vilken är din utländska favoritblogg?
Eschaton, som redan noterat. Har man ett intresse för amerikansk politik och önskar att George Bush förlorar valet än en gång, men den här gången inte blir tilldelad presidentposten ändå, så är den ett absolut måste.
3. Vilken typ av bloggar brukar du ‘falla’ för?
Jag bedömer bloggar på ganska precis samma kriterier som jag bedömer all sorts media. Jag söker intelligens, inspiration och en vilja att göra ett bra jobb. Gärna humor.
4. Vad är en blogg egentligen?
Ett fanzine på nätet, typ. Nånstans mellan dagbok, kåseri och journalistik.
Bloggingtema - igen!
1. Vilken är din svenska favoritblogg?
Mymarkup.net för kvantitet plus kvalitet. Stationsvakt för det ärliga och personliga tilltalet.
2. Vilken är din utländska favoritblogg?
Eschaton, som redan noterat. Har man ett intresse för amerikansk politik och önskar att George Bush förlorar valet än en gång, men den här gången inte blir tilldelad presidentposten ändå, så är den ett absolut måste.
3. Vilken typ av bloggar brukar du ‘falla’ för?
Jag bedömer bloggar på ganska precis samma kriterier som jag bedömer all sorts media. Jag söker intelligens, inspiration och en vilja att göra ett bra jobb. Gärna humor.
4. Vad är en blogg egentligen?
Ett fanzine på nätet, typ. Nånstans mellan dagbok, kåseri och journalistik.
Nej, det är inte så farligt...
Vi klev ombord på Viking Line-färjan Mariella i onsdags eftermiddag, och efter att ha installerat oss gick vi till puben så att Debi fick röka. I högtalarsystemet sades det något om en frågesport, så jag frågade tanten i baren om var denna skulle hållas, eftersom jag inte riktigt hört det. Hon svarade på brett finskfärgad svenska (inte finlandssvenska, som ju talas som förstaspråk), "Det är i morgon." Men jag var säker på att de sagt att det skulle ske nu, och frågade igen. "Det är i morgon", hävdade hon lika bestämt igen. Nu började jag bli osäker, för hon var stenhård - men jag frågade ändå igen. "Är det Vill du bli en lyxkryssare?" frågade hon mig då, och de kanske hade sagt nåt sånt, så jag nickade. "Det är i nattklubben".
Väl i nattklubben insåg jag att det här inte var som en pubquiz där alla i publiken deltar, utan man skulle köpa en drink och därmed delta i dragningen till att bli en av två tävlande i en sorts "Vem vill bli miljonär?"-variant. Det var ganska glest om folk, så vi köpte oss varsin äcklig melonlikörssörja, och satte oss att vänta. För att göra en lång historia djävligt kort, så vann jag en lyxkryssning för två. Det bästa var att den resa vi var på nu var en gratiskryssning där vi bara betalat för matkuponger. Perfekt bröllopsdags- och födelsedagspresent i ett, kan man säga.
När jag senare på kvällen stod i baren igen tänkte jag att jag skulle berätta för bartenderskan att jag hade vunnit tävlingen som hon - trots allt - lett mig rätt till och sa, "Jag vann faktiskt lyxkryssningen". Medan hon hällde upp min Beamish så svarade hon, "Nej, det är inte så farligt. Kanske 15 000." När hon märkte att jag väntade på min stout (som ju tar ett tag att hälla upp) vinkade hon bort mig och sa, "Sätt dig. Jag kommer och hämtar den."
Jag undrar vad hon trodde att jag frågade. Femtontusen? Som Lewis Black brukar säga "If it wasn't for my horse, I wouldn't have spent that year in college".
Väl i nattklubben insåg jag att det här inte var som en pubquiz där alla i publiken deltar, utan man skulle köpa en drink och därmed delta i dragningen till att bli en av två tävlande i en sorts "Vem vill bli miljonär?"-variant. Det var ganska glest om folk, så vi köpte oss varsin äcklig melonlikörssörja, och satte oss att vänta. För att göra en lång historia djävligt kort, så vann jag en lyxkryssning för två. Det bästa var att den resa vi var på nu var en gratiskryssning där vi bara betalat för matkuponger. Perfekt bröllopsdags- och födelsedagspresent i ett, kan man säga.
När jag senare på kvällen stod i baren igen tänkte jag att jag skulle berätta för bartenderskan att jag hade vunnit tävlingen som hon - trots allt - lett mig rätt till och sa, "Jag vann faktiskt lyxkryssningen". Medan hon hällde upp min Beamish så svarade hon, "Nej, det är inte så farligt. Kanske 15 000." När hon märkte att jag väntade på min stout (som ju tar ett tag att hälla upp) vinkade hon bort mig och sa, "Sätt dig. Jag kommer och hämtar den."
Jag undrar vad hon trodde att jag frågade. Femtontusen? Som Lewis Black brukar säga "If it wasn't for my horse, I wouldn't have spent that year in college".
2004/01/07
Bröllopsdag
Idag är det tre år sedan den där söta amerikanskan på andra sidan skrivbordet lovade att stå ut med mig tills hon drar sin sista suck. För att fira hennes dårskap åker vi till Finland och vänder. Vi återvänder på fredag, då Jimmy Page, Joan Baez, Richard Nixon och David Johansen alla fyller år. Och sen visst nån kille som heter John Eje Thelin också.
Reklamfilmsfunderare
Filmen S.W.A.T. är enligt trailern "Vinterns största action". Jaha. Vad är då vinterns största humor, skräck, romantik eller fantasy? Om man nu ska ta bort ändelsen "-film" i sådana sammanhang, menar jag.
En korrlyssnare skulle de behöva på Ladbroke's-påan som de kör före Letterman. Killen säger verkligen "Letter Man". Snyggt och proffsigt. Fast å andra sidan kör de en leksaksreklam på Cartoon Network där den engelske speakern säger Spiderman som om det vore ett judiskt efternamn. Det kanske jämnar ut sig, dem två emellan.
Är det bara jag som inte kan låta bli skratta varje gång Nightwish-DVD:n körs i Ginza-reklamen?
Efter att ha skapat det onödiga ordet "formula" är nu shampoobranschen på gång med ett nytt ord som de tänker mangla ni i svenskan, helt utan skäl: frissigt. Det är en djävligt slö översättning av "frizzy" - som heter "krusat" eller "krusigt" på svenska. Skaffa uppslagsverk, puckon.
En korrlyssnare skulle de behöva på Ladbroke's-påan som de kör före Letterman. Killen säger verkligen "Letter Man". Snyggt och proffsigt. Fast å andra sidan kör de en leksaksreklam på Cartoon Network där den engelske speakern säger Spiderman som om det vore ett judiskt efternamn. Det kanske jämnar ut sig, dem två emellan.
Är det bara jag som inte kan låta bli skratta varje gång Nightwish-DVD:n körs i Ginza-reklamen?
Efter att ha skapat det onödiga ordet "formula" är nu shampoobranschen på gång med ett nytt ord som de tänker mangla ni i svenskan, helt utan skäl: frissigt. Det är en djävligt slö översättning av "frizzy" - som heter "krusat" eller "krusigt" på svenska. Skaffa uppslagsverk, puckon.
2004/01/05
Skräckscenario
Jag har nyligen nåtts av den oerhört obehagliga informationen att Keanu Reeves ska spela John Constantine i filmatiseringen av den lysande serien Hellblazer. Vad i helvete?
Jag vet inte ens var jag ska börja gnälla. Varför inte med den enkla detaljen att John Constantine är britt - något som är lika centralt för figuren Constantine som det är att Bamse är en djävla björn. Ändrar man på det har man en helt ny figur. "Jamen, det är Bamse. Men han är en pelikan som äter Dundertorsk!"
Därför borde det inte ens vara tal om att sätta en amerikan i rollen, än mindre en amerikan som bevisat att han är fullständigt oförmögen att för ens en bråkdels sekund härma den engelska som talas i Storbritannien. Den som sett Keanu Reeves i Coppolas Draculafilm vet vad jag menar - hans brittiska är lika trovärdig som Closeaus franska.
Men inte ens om man antar att Keanu som genom ett mirakel lyckas låta som en infödd britt är han rätt för rollen. Jag visste att Matrix-filmerna skulle leda till hemskheter...
Även om jag hellre haft en lyckad John Constantine, så är i alla fall tanken på Ron Perlman som Hellboy ganska lovande.
Är du ålrajt?
En vanlig missuppfattning bland folk som inte jobbar med översättning, eller som är nya i yrket, är att det finns en enda "riktig" översättning för en viss term eller ett visst uttryck. Det är naturligtvis inte ens nästan sant - tag bara det i engelskan vanligt förekommande "Are you alright?". Det är ingen överdrift att säga att man, beroende på sammanhang, utrymme och andra faktorer (som allmän ton, tidsålder och annat), lätt kan komma på hundra sätt att tolka det till svenska.
Någon har snubblat i en trappa och vrickat foten: "Gick det bra?"
Någon sitter tårögd på en parkbänk: "Är du ledsen?"
En brevbomb har just exploderat i nåns nylle: "Är du oskadd?"
Någon misslyckas med ett skateboardtrick: "Gjorde du illa dig?"
Någon tappar en talrik i golvet: "Hur gick det?"
Någon kräks på en toalett. "Mår du bra?"
Någon kräks på en