Gärningsmannaprofilen

Så här ser fienden ut.

Så här kvick i repliken är han när nån skrattar åt honom: Yeah, who's laughing? It's funny, huh? Try and make fun of those things? Yeah, real funny.

Sen står han inte ens för det han säger. Jag vet inte vad som är värre, en genuin homofob, eller någon som låtsas vara det för att lyckas. Läs ända till slutet.

Mindre lyckad titel, om än ärlig. Ett bindestreck hade säkert funkat.



Rubrikens geniala stavning är inte min, utan kommer från Rocky, som ni ser ovan. Rocky är den just nu i särklass bästa serien om en hip hop-hund på Söder, och det enda skälet att köpa Aftonbladet. Som tur är finns alla strippar på nätet.

Frågorna i Fredagsfyran kommer härifrån.

Tema: julklappar

1. Har du köpt alla julklappar än?
Jag tror inte någon har möjlighet att köpa alla julklappar, minst av allt jag. Däremot har jag köpt alla julklappar jag tänker köpa i år. Utom en, kanske. Min fru har fått en sån där julkalender som man ska lägga smågrejor i, den föll omkull och den lilla snögloben med en skridskoåkande snögubbe i gick sönder. Därför måste jag få till nåt att lägga i lucka nummer 24.

2. Vad önskar du dig själv i julklapp?
Vad som helst och ingenting. Jag har det mesta jag behöver just nu, tycker jag. Men ska jag vara prylgalen kanske jag kan önska mig en telefon med Bluetooth som funkar ihop med min älskade Palm Tungsten T3.

3. Handen på hjärtat - skriver du fortfarande önskelistor?
Fortfarande? Jag har aldrig skrivit önskelistor, inte ens som liten. Mina föräldrar frågade, jag svarade, de skrev - det är väl så nära jag har kommit.

4. Finns det någon särskild julklapp du fått, som du blev särskilt glad alt. upprörd över?
När min styvdotter gav mig en vit kattdocka eftersom min älskade katt Jonas hade dött några månader innan. Det var väl den mest rörande, i alla fall.

När Stephanie Birkitt i CBS Mailbag-sekvensen är uklädd till japansk samuraj spelar Paul och bandet Kung Fu Fighting, som handlar om en kinesisk kampsport.

Trots en ganska hög bögtolerans nu post-Barbados, så är det få artister i dansbandsvärlden som vågat slå ett slag för transsexuella och transvestiter. Därför måste man beundra Sten & Stanleys mod att redan på 80-talet skriva en låt om en man som önskar bli någons Margareta. I texten framgår hans nervositet, men också att han, som nästan alla transvestiter och många transsexuella, fortfarande har samma känslor för den kvinna han älskar.

Annars hade de ju haft ett komma före tilltalet.

Uppdatering: läs vad som står längst ned i bilden ovan, många missar det, och det är faktiskt autentiskt.

Village Voice skriver det uppenbara som väldigt få amerikanska nyhetskällor bryr sig om: att Saddam åkt fast behöver inte alls betyda att saker och ting blir bättre i Irak.

Sen är det tydligen inte bara jag som undrat varför Saddam såg ut mer som en fånge än en rymling. Såg ni förresten Expressenlöpet där de hävdade att Saddam hade "lös-skägg"? Det behövdes väl ett bindestreck i ordet så att ingen skulle få för sig att det handlade om såna där kägg som löss har. Ärligt talat, lösskägg är inget konstigt sammansatt ord, även om det är otroligt konstigt att påstå att Saddam bar ett när han fångades.

Det är så att man får lust att inte gå till Skansen. Jag menar, vem fan orkar med ett julfirande som ska pågå i 100 år i sträck?

...som jag satt i det gemensamma rummet i ett av studenthusen på Vårdinge Folkhögskola, och tittade på Luciavakan på SVT. Det var på den tiden, barn, som det bara fanns två kanaler på tv-apparaten och det sällan sändes något efter midnatt. Därför satt vi allihop och tittade på flera timmars rockvideos - eftersom dessa fortfarande var en ovanlighet, och man faktiskt intresserade sig för dem.

Jag hade under hösten i min granne Erik Åhlanders skivsamling upptäckt ett band som hette Yes, och de hade under de senaste månaderna sakta stigit till att bli mitt absoluta favoritband. Att de hade "återbildats" (ja, det finns skäl bakom citationstecknen, men det krävs en trist utläggning att förklara dem) hade jag ingen aning om. Men plötsligt dök de upp där, i Luciarocken, med en låt som hette Owner of a Lonely Heart. Det här var ett helt annat Yes än det jag älskade, men att de faktiskt fanns igen...

Att säga att det var en bitterljuv upplevelse är inte en överdrift. Det var lite som att upptäcka att ens gamla flamma flyttat tillbaka till stan, men att hon har gått upp 60 kilo och slagit ut framtänderna.

Denna traumatiska upplevelse till trots är Yes fortfarande mitt favoritband - när de är som bäst. När de är dåliga är de nåt så groteskt usla att det knappt finns en like. Men mellan ungefär 1970 och 1979 gjorde de musik som fortfarande förvånar och förför mig. Faktum är att de bästa plattorna väcker så starka känslor att jag inte orkar lyssna på dem särskilt ofta. Den som undrar vad jag tycker om vissa av deras skivor kan läsa om detta här.

Frågorna i Fredagsfyran kommer härifrån.

Tema: helgplanering

1. Vad ska du göra ikväll?
Hosta, texta klart The Body, dricka te, skriva mejl till mamma i Thailand.

2. Vad ska du göra imorgon?
Gå på Skansen och se på luciatåg, hosta och dricka te. Och korra The Body.

3. Vad ska du göra på söndag?
Köra del fyra av Brunchklubben. Tidskoda måndagens Lettermanavsnitt. Förmodligen hosta.

4. Hur ska en bra helg se ut?
Under en riktigt bra helg är jag på resande fot med frugan. Och inte sjuk.

Jag märkte just att datumet på artikeln är september, men jag har då inte tidigare hört om det skotska bränneriet som inte bara bevakades av USA utifall att de tillverkade giftgas, utan... Ja, läs själva i artikeln i The Scotsman. Det är visserligen roligt, men samtidigt rätt sorgligt, eftersom det säger en del om hur välorganiserad och genomtänkt den icke-militära delen av "Kriget mot terrorismen" är. Inte för att den militära delen är särskilt mycket bättre, som Jonas Söderström mycket riktigt påpekar.

Har du också någon i din nära vänkrets som tror att Universums skapare valde att kommunicera kryptiskt och motsägelsefullt genom en 33-årig snickare under romartiden och sedan höll käften i över tvåtusen år? Då kanske du kan hitta nåt fint åt den personen här, eller - för den aningen mer ekivokt lagde - här.

Jag har alltid fascinerats av när det blir fel - när tanken inte nått ända fram, eller en annan tanke satt krokben för den första. Eller när den rena inkompetensen (som allt som oftast är sprungen ur "äh, det får duga"-tanken) visar sitt fula nylle. Därför älskar jag att läsa sajten This is Broken, som tar upp just sådana saker (och det är därifrån de här bilderna kommer, såklart). Tror t.ex. Virgin Airlines på fullt allvar att människor packar väder i väskan?

Sen gillar jag Engrish.com, också. Därifrån kommer vykortet nedan.

Den svenska bloggosfären har en serie på fyra frågor varje vecka, som kallas för Fredagsfyran. Jag tänkte haka på och besvara dem (även om jag skulle tro att lördagar blir den dag jag hinner med det).

Tema: julstress

1. Är du trött på Julen redan?
Nej, inte alls. För mig var det thanksgiving innan den 1:a december. Jag har knappt hunnit tänka på julen än.

2. Är inte alla juldekorationer ett slöseri på bra el?
Definiera "bra" el. Men det finns värre slöseri, även på fulel.

3. Har du handlat några julklappar?
Jo. Eftersom halva släkten bor i USA var jag tvungen att se till att min fru tog med presenter nu när hon var över på thanksgivingbesök. (Uppdatering: jag inser att det skär sig mot svaret på fråga ett. Deal with it.)

4. Kan du känna av julstress?
Teoretiskt sett, ja. men det var många år sedan det hände. Det enda som egentligen stressar mig numera har att göra med jobbet, deadlines och annat sånt.

Okej, bilden ovan är det bästa med den här bloggnoteringen på Samizdata, men det är också lite intressant att läsa om rökbutiken, den sista utposten för storbolmarna. Även om jag själv har slutat röka, så förstår jag inte resonemangen bakom rökfria krogar, eftersom krogen knappast kan räknas som en lokalitet som man måste bege sig till mot sin vilja om man tycker att cigarettrök är störande.